Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 november 1868, sida 2

förskafla henne den. Men hon ligger tyst på sin sjukbädd, bryr sig om intet och har ej sinne för något; endast en gång uttalar hon den önskan, att Simon skall hjelpa brodern, men denna bön kan han ej uppfylla och lemnar henne, djupt bedröfvad i sitt bjerta. Hade han känt romerska historien, skulle han ha utropat: vAfven du, min Brutus! Det blir emellertid nödvändigt att företaga en operation med systern; professorn försäkrar, att allsingen fara är på färde, men i det ögonblick, då operationen skall försiggå, ser Simon Levi, hur läkaren gör korstecknet öfver sina instrumenter. Utan att vara vidskeplig, tycker han dock ej om detta, men frågar emellertid i sin lugnaste ton professorn, hvad det tecknet betyder, som han nyss gjorde. Läkaren blir något förlägen, men svarar, att ett sådant tecken brukar han alltid göra när en menniskas lif beror af hans hand. Då vet Simon Levi, att det är fara på färde och ber läkaren vänta ett ögonblick, medan han ser efter något. Han skyndar in på sitt kontor, framtager de skickelsedigra räkenskaper, hvilka han fört i sitt dubbla bokhålleri, och börjar på nytt uträkna, om det verkligen blir 20,000 tdlr, som han skall betala till brodern. Emellertid förgår tiden, professorn ledsnar på att vänta och uppsöker Simon Levi. Han blir naturligtvis högeligen förvånad öfver att finna denne på kontoret, sysselsatt med sina räkenskaper i en sådan stund. Då fattar Simon Levi ett hjeltemodigt beslut; han går bort till systerns säng och hviskar till henne: Var icke rädd; han skall ha de 20,000 rdlrna! — Nu går allt på bästa sätt: systern blir frisk, brodern blir hulpen, brorsonen gift med sin älskade, och vid bröllopet känner den högsinte Simon Levi, som icke blott gifvit de 20,000 rdirna, utan äfven utstrukit sitt gamla agg, då hans skål under allmän entusiasm drickes, något mjukt ligga omkring sin hals — det var brudens armar! Detta är det vackra slutet, hvilket man knappt kan läsa utan att få tårar i ögonen, på den lilla poetiska berättelse, hvars innehåll jag här försökt att återgifva, men som tyvärr, beröfvad författarens iklädnad, förlorar det doft, som förlänar den dess egentliga värde. — ,Maser bildar första fältet af en serie ,,små berättelser, som Goldschmidt tid efter annan ämnar utgifra, men hvilka ej stå i något sammanhang med hvarandra. Efter några få dagars förlopp har berättelsen redan utkommit i andra upplagan. Andra häftet af berättelserna, som utkommit i dessa dagar, innehåller den från Chr. Richardts skandinaviska samling , Vintergrönt bekanta, formfulländade lilla skizzen ,,Den flyvende Post samt en pendant till denne, men af en något mörkare färg, ,Heeynen, hvärur valda kapitel förliden Söndag meddelades i ,Ny illustr. Tidning. Dessutom har Goldschmidt i dessa dagar fått en komedi i 2 akter, ,I den anden Verden, antagen till uppförande på kungliga Teatern, der äfven hans pjes ,Rabbien og Ridderen inom kort skall gifvas. — Carl Plougs i alla de nordiska rikena lika välbekanta och lästa samlade dikter kunna väntas i en sfjarde upplaga, och Chr. Richardt, hans båste elev, ämnar öka sina båda förut redan i flera upplagor utkomna och mycket vilansedda diktsamlingar med en tredje. — Thomas Overskou, som för omkring en månad sedan fyllde sitt 70:de år, har nedskrifvit sitt långa och innehållsrika liss memoirer, hvilka komma att utgifvas under titeln: , Mit Liv og mine Samtidige och som, såvida fruktan för att vara indiskret icke i alltför hög grad beherrskat författaren, komma att innehålla en ovärderlig samling bidrag till det förflutna halfva århundradets historia och serskildt till den kungliga Teaterns under denna tidrymd. Thomas Overskou var en fattig gosse då han ingick vid teatern. Som skådespelare blef han aldrig synnerligt framstående, men deremot ha hans komedier, hvilka, utan att vara någon efterbildning, framkallades genom Heibergs införande af vaudevillen på den danska scenen, tillförsäkrat honom en varaktig plats inom den danska litteraturen, likasom ock hans stora teaterhistoria, hvad som än med rätta kan sägas emot den, i många hänseenden är ett förträffligt och ovärderligt verk. — Carit Etlar (inspektören Brosböll vid det stora kungh biblioteken) ämnar under titeln ,,Kabylerne meddela reseskildringar från Algier, dit han för ett par år sedan gjorde en utflygt, och samtidigt få vi en , Reise i Zgypten, som gästats at arkitekten Stilling, hvilken sjelf illustrerat sitt verk. Slutligen ämnar försattaren till de ryktbara ,,Breve fra Helvede, hvilka väckt så mycket uppseende (enligt den allmänna tanken presten Valj l t 1 1 1 1 1 1 j l f 1 1 t I Ä 1 L2L2 —— ca AA AÅ att sar mäkta hala FUÖEA