Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 oktober 1868, sida 2

läggare Peter den Stores tid. Efterföljarne på czarväldets thron ha väl vidtagit ändringar och försköningar, men detta oaktadt ej rubbat sjelfva byggnades karaktär. Czar Peter har också uppgjort planen till Peterhof, som sedermera utförts af fransyske arkitekten Le Blond. Som man väntade den danska kungafamiljen, var det omöjligt att få inträde i slottets praktfulla salar, som lära vara inredda i äldre rococco-stil och öfverlastade med guldoch silfverprydnader. I en af salarne befinner sig en samling af 368 skönheter, målade af grefve Rotali under en resa genom 50 af kejsardömets guvernementer och skänkta till Katharina den I:dra. Alltså återstår att omtala omgifningarne, och i sanning äro dessa redan tillräckliga vittnen om hvad rikedomen och skönhetssinnet gemensamt kunna åstadkomma. Den som har sett Versailles och Sanssouci skall möjligtvis ej vilja erkänna, att Peterhofs omgifningar och storartade anläggningar kunna jemföras med dessa, men detta oaktadt intaga dock desamma ett framstående rum bland dylika konstskapelser i Europa. Då man vandrar omkring i parkerna och ser de gröna ängsmatterna och de rika blomstergrupperna, kan man ej annat än förtjusas, och ännu större blifver öfverraskningen, då man vänder sig åt den sidan af slottet, som ligger utåt hafvet. Man stannar då å en terrass, prydd med trappor, bassiner och fontäner af hvit marmor och förgylld brons. Kaskader och springbrunnar i mängd göra luften sval, och vattendropparne blixtra som diamanter. Förgrunden af detta sköna sceneril. förhöjes ytterligare, då blicken spejar framåt och ser det öppna hafvet med dess talrika seglare. Bland fontän-statyer minnes jag särskildt en kolossal förgylld bronsgrupp, föreställande Simson, som brottas medl. lejonet, ur hvars gap en strålande vattenmassa uppstiger i luften. Vid en annan fontän se vi Neptun omgifven af hafvets invånare, alla tillkännagifvande sin närvaro genom de i höjden hvarandra korsande vattenstrålarne. Ja, hvart vi rikta våra steg i denna labyrintartade park, påträffa vi alster af den bildande konsten. Vi slå oss ner å en bänk framför en mindre bassin, och under det vi tänka att här få ostörda hvila, kommer en herre i karmosinröd drägt och framställer till oss frågan, om vi vilja se ,,die Karpfen (karparne)? Vi bifalla förslaget, och mannen ringer några gånger på en klocka, kastar fint skuret bröd i bassinen, och inom några sekunder ses i vattenbrynet tecken till att de små fiskarne äro i antågande för att njuta af sin frikostige gifvares måltid. Efter att en lång stund ha gladt oss åt denna egendomliga bespisning, upplysas vi om, att i närheten befinner sig en mindre byggnad, i hvilken czar Peter ofta tillbringade sin tid och der han hade sina förtrogna samlade till mindre gästabud. Rubeln, som här är nyckeln till allt som förtjenar ses, skaffar oss äfven inträde i denna lokal. Husets yttre är utan allt intresse och dess inredning är ej heller mycket att säga om, med undantag af matsalen, i hvilken bordet genom tryckning på en fjeder kommer dukadt och serveradt upp i salen till gästerna. I öfrigt sågos ätskilliga äldre oljemålningar och gamla fanor, de enda qvarvarande prydnaderna från flydda tider. En czar Peter tillhörig roddbåt är jemväl här förvarad. Medan vi nu vandrat omkring i slottets omnejd, har dagen gått förbi och aftonen stundar. Emellertid höras kanonerna dundra, folket springer af alla krafter till stranden, der man väntar de kungliga gästerna. Äfven vi hasta dit och se hela den långa raden af kejserliga vagnar och den rikt utstyrda hofverlden, som skall emottaga resenärerna. Landningsplatsen är klädd med blommor och fanor; när vi komma fram, lägger fartyget till och folket jublar, musiken spelar upp ryska och danska folkmelodier, och under det den böljande mängden följer de framrullande vagnarne, begitva vi oss till vår ångare, som nu ger signal till afresa, och vi återvända till staden, glada och belåtna med en i allo angenämt tillbringad dag. Innan jag afslutar detta bref, så några ord om arsenalen i det andra kejserliga lustslottet Sarskoje-Selo. Sjelfva lustslottet är ett af de vackraste i Europa, men jag vill ej uppehålla mig med att beskrifva I detsamma, utan endast fästa uppmärksamheten vid en härstädes alldeles nyuppförd I byggnad, som inrymmer arsenalen, en samling motsvarande lifrustkammaren i Sverges nationalmuseum. Ordnade af en föreståndare för denna samling, som innehåller en mängd kuriosa och värdefulla saker, — — — — — sv — a