att det skall lyckas att komma till en öfverenskommelse, som tillfredsställer befolkningens behof, utan att bereda riket framtida svårigheter gentemot en stad, till hvilken äfven vi önska, att ri— skall stå i ett uppriktigt, vänskapligt förhålande. ,Allernådigste konung! , Vi erkänna, att det är nutidens pligt att tillvägabringa ett kraftigt finanstillstånd, och oaktadt att välståndets källor icke flyta lika rikligt från befolkningens alla klasser, och änskönt utom staten äfven kommunen ställer stora anspråk på landets kraft, skall folket dock icke vika tillbaka för någon ansträngning, som är nödvändig för vinnandet af detta mål. Vi äro förvissade om, att de betydliga offer, som den nuvarande generationen redan bragt och framdeles måste bringa, icke skola blifva fruktlösa, och vi hoppas, att Ed. Maj:ts regering genom besparingar i åtskilliga af förvaltningens grenar, genom klokt begagnande af statens medel och genom fortsatta reformer i beskattningen skall kunna göra bördorna lättare att bära och sätta folket i stånd att ännu kraftigare än hittills befrämja landets utveckling, så att det förtröstansfallt kan motse, hvad framtiden bär i sitt sköte.