Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 oktober 1868, sida 2

vid hvarje steg, samt visste att möta eller andvika henne, och oförtrutet verkade de för att påskynda den tidpunkt, då det förfärliga oket skulle afkastas, ocli man åter skulle kunna andas fritt i det sköna landet. Don Diego tillhörde det ringa antalet af dessa tappra stridsmän, som utan att akta sitt eget lif vågade sig in midt ibland diktatorns spioner, icke blott för att lära känna argentinarnes verkliga sinnesstämning, utan äfven för att påskynda utbrottets dag. Med sin ålders djerfva företagsamhet, frår ungdomen san vid ett rörigt, ofta farligt lif, och uppfylld af det häftigaste hat mot usurpatorn, var Don Diego fast besluten att utföra sin plan eller omkomma dervid. Hans broder hade redan fallit i striden mot Rosas; hans svåger, hans systers nake, hade i Buenos Ayres blifvit öfverallen och mördad af dessa bödelsknektar. Pill och med hans fader hade nyligen ned knapp nöd undgått de efter honom 1itsända bödlarne, och han hade svurit tt ej hvila, förrän han hade brutit de jettrar, som fängslade hans fosterland. De faror, som väntade honom dervid, ippfattade han till fullo, såsom redan blifvit antydt, men han visste äfven att ned vanliga medel kunde ingenting utättas mot diktatorn, som aldrig förrådde ina planer och lefde nästan afsöndrad rån folket, till hvilket han talade endast enom sina grymma dåd och kufvade geom den fruktan, som uppfyllde alla. )essa planer måste nu utforskas, — lika odt genom hvad medel. Derefter skulle olket uppviglas mot sin förtryckare, och !: