Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 oktober 1868, sida 2

de vilda ord, han lät undsalla sig, nästan skrämde henne till att lofva honom att ännu en månad uppskjuta sitt beslut, så att han skulle kunna ega denna tid att rangera sina affärer på ett sätt, som skulle möjliggöra giftermålet med de vilkor, hon bestämt. Emellertid började hon med oro att tänka på saken, sedan han aflägsnat sig. Lindenstråle hade sagt, att hans hustru ej velat samtycka till äktenskapsskillnad, och att derför han ej kunde åvägabringa någon, som lemnade den erforderliga delen af den gemensamma förmögenheten i hans händer. Hvad ämnade nu denne beslutsamme, energiske, lidelsefulle man göra? Han hade, äfven då han mest behagade henne, ofta väckt en viss förskräckelse hos henne. Den sköna grefvinnan funderade allt mer och mer på saken, och slutligen antog den dunkla, sväfvande farhågun bestämda konturer. Det kunde icke betviflas — denne hårdnackade nordbo ämnade rödja sin hustru ur vägen. Men tänkte hon rysande, ,,huru förfärligt! En mördare, som kan bli upptäckt när som helst — sådant kan man ju aldrig vara trygg för — en man, som tagit lifvet-af sin första hustru — en riktig kung Blaskägg — kan ju taga lifvet af den andra också, när han ledsnar vid henne. Tacka vill jag den vackre, intressante och enormt rike Lositzy; han funderar inte på så rysliga saker. Den förmodan, hvilken här omförmälts, blef snart en fix id hos grefvinnan, som läst icke så litet romaner i sina dar, och som till och med i polisreferaterna funnit godt om exempel på liknande upplösningar af romaner i verkliga lifvet. Grefve Lositzy steg emellertid allt högre i hennes ynnest; hon undrade öfver, att hon någonsin förelragit svensken framför honom, och hon beslöt sig ör att påskynda sitt giftermål med denne sedvare, för att derigenom afbryta allt törhållande ill Lindenstråle och göra slut på hans spekulaioner och förhoppningar. Så tänkte grefvinnan Clotilde, när helt plötsigt underrättelsen om ,,olyckshändelsen på Wenern Alp anlände till Genöve. En tidning, som!