Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 oktober 1868, sida 2

— ebDbD SD heter. J UTRIKES. TYSKLAND. Af den förut omtalade brochyr, som professor Pernice på exkurfurstens af Hessen föranstaltande utarbetat, och hvaruti protesteras mot Kur-Iessens annexion till Preussen, meddelas nu i de tyska tidningarne åtskilliga utdrag. En vösendtlig del af denna brochyr upptages af framställningen om de hemliga förhandlingar, som föregingo utbrottet af kriget år 1866. Specielt redogöres utförligt för de samtal, som kurfursten då hade med den preussiske ambassadören i Kassel, och det upplyses, att denne till lön för afslutandet af en allians med Preussen erbjöd kurfursten den delen af Hessen-Darmstadt, som förut en gång tillhört Kur-Hessen. Då kurfursten emellertid icke ville ingå härpå, hotade ambassadören honom med, att Preussen skulle fråntaga honom regeringen och öfverlemna den till thronföljaren — landtgrefven Fredrik af Hessen. Det gjordes verkligen äfven — heter det i brochyren — i Berlin försök att förmå landtgrefven till ett sådant högförräderi. Händelserna från 1866 anses naturligtvis i brochyren såsom icke afslutade, och författaren anser sig derföre vara öfvertygad om, att hans ,, appell till Europas samvete ännu kommer tids nog. ,I det kurfursten — heter det i slutet — ånyo högtidligen protesterar mot den utöfvade våldshandlingen, stödjer han sig på alla rättänkande mäns opartiska dom, på makternas verksamma sympatier och på den gudomliga rättfärdighetens styrelse. FRANKRIKE. En korrespondens från Strassburg meddelar närmare underrättelser om förloppet vid grefve Walewskis död, hvilken synes hafva gjort ett djupt intryck hos mängden. Walewski hade om eftermiddagen afsändt en depesch från Ulm, för att uti Hotel de Ville i Paris beställa rum åt sig. Han reste i sällskap med sin grefvinna, sin dotter och en anhörig. I Gos mötte hans svärmor, som kom från Baden-Baden. Familjen inträffade i Strassburg kl. 1, till 6 och intog i hotellet. Grefvinnan måste för sin sjuklighets skull bäras till sitt rum. Grefven vidtog sjelf alla anordningar derför, följde henne steg för steg uppför trappan, samtalande med henne och sin öfriga omgifning. Intet hos honom förrådde den ringaste trötthet eller någonting eljest ovanligt. Ankommen till det yttre rummet, lade sig grefvinnan på en soffa, och grefven tillfrågade henne om hennes tillstånd. Då han inkommit i nästa rum, tillropade han plötsligt sin dotter: ,Ett glas vatten! Skynda efter en läkare! Han nedföll på en stol och dog ögonblickligen. Den gamle Thiers — som bekant, en gång Walewskis protektor — har bedömt den så plötsligt aflidne, hvilken af Thiers blifvit införd på den diplomatiska banan, sålunda: ,,Grefven var en rättfram karakter, som städse blef sina vänner trogen och derföre äfven aldrig förlorade någon vän. Som liberal imperialist var han Mornys efterträdare, men hade mindre inflytande och mera egen öfvertygelse än han. Endast i stora frågor — sådane, som icke just angingo i dag eller i morgon — hade han en fri blick, under det han i den vanliga politiken visade sig fullkomligt opraktisk. Hans förherrskande gåfvor kunna karakteriseras med — bon sens, och hans sunda förstånd förfelade sällan att göra intryck, då kejsaren i vigtiga saker tog honom till råds. Han egde ingen särdeles allmän bildning, men i allmänna politiska frågor var han mycket intelligent. Innan det liberala kejsarbrefvet af den 19 Januari 1867 utkom, hade han i Compiögne arbetat 14 dagar tillsammans med kejsaren, och det i detta bref innehållna programmet har han städse varit trogen. Angående orsaken till hans afgång som president i lagstiftande församlingen har man