Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 oktober 1868, sida 1

Handl. Olsson bekände, att det var första gången han hört en prest yttra sig så som prof. Warholm i denna diskussion. Tvertom hade han hört äfven de raskaste presterliga expeditionskarlar klaga öfver att mängden af verldsliga göromål hindrade dem att taga vård om församlingarnes andliga angelägenheter. Röstade för motionens 1:sta punkt. Firman Falk Liedholm uppträdde — naturligtvis! mot både det ena och andra af motionens momenter. Riksarkivarien Nordström förklarade att det låge en idealiskt vacker tanke till grund för motionens 2:dra punkt; men tal. ansåge den vara praktiskt outförbar. Biskop Bring röstade för första punkten; men den 2:dra afstyrkte han på det ifrigaste. Kristendomen är det förnämsta i folkskolan, det är det som skall gifva denna skola en karakter. Den dag skulle vara olycklig då ej folkskolläraren mera utbildades till religionslärareD:r Sandberg uppträdde med några få ord mot motionen. Statsrådet Carlsson ansåg tanken i motionens 2:dra punkt vara god och förtjena uppmärksamhet. Grundtanken har man redan i den punkt i folkskolestadgan, som ålägger pastor att göra besök i skolan och öfvervaka religionsundervisningen. Folkskoleinspektörernas berättelser vittnade emellertid huru denna punkt följes af presterskapet. — I andra länder har religionsundervisningen fått en bättre karakter, då presterskapet sjelf lagt hand dervid. Det vore nu af vigt, att tillse hvilka sidor af motionen vore verkställbara och hvilka icke. Föreskrifterna kunde lämpas efter de olika lokala förhållandena. I länder, hvars lokala förhållanden göra den lika Sverge, har religionsundervisningens förflyttande till presterskapet visat sig hafva god verkan samt ej rubbat folkskolans institution. Tal. bad mötet betänka, att en dylik princips genomförande i vårt land helt visst skulle ha ett godt inflytande både på presterskapet, folkskollärarne och det uppväxande slägtet. General Björnstjerna väckte det förslag, att man skulle hemställa om en mera bestämd form åt den ofvan omnämnda punkten i folkskolestadgan. Med general B. instämde domprosten Sonden och lektor Widen, hvilken senare i egenskap af folkskoleinspektör frambar vittnesbörd om presterskapets i allmänhet bekanta efterlefnad af sagde punkt. a Biskoparne Sundberg och Björling talade i korthet mot och biskop Beckman för motionen. Härefter företogs votering, hvarvid motionens 2:dra punkt föll, men den 1:sta, med 31 röster mot 25, antogs, hvadan mötet sålunda beslutat anhålla, att K. M:t ville tillse huruvida ej några af de borgerliga förrättningar och verldsliga göromål, hvilka nu åligga presterskapet, äro af den beskaffenhet, att detsammas befattning med dem må kunna och böra upphöra. Lektor Waldenströms motion om förbud för kyrkligt äktenskap för dem, som enl. Mathei 19: 9 äro förhindrade att äktenskap ingå, föll, med 37 röster mot 12, efter en särdeles liflig förhandling, hvaröfver jag i morgon skall lemna närmare redogörelse. S.