Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 september 1868, sida 3

2222 5, LJTWMOL Uutrarttingdt uttudt: 171 Vår å dragen till dylika byggnader; så anser utskottet a lämpligt, till åstadkommande sör framtiden af en ,jemnare och billigare fördelning inom de olika härför skattskyldige kommunerna, , att de från detta besvär härflytande kostna4 der uttaxerades efter de grunder, som omförmälas uti kongl. eivilsdepartementets åberopade förslags 2:dra punkt; eller såsom för köomininalttökylder i alnänhet är föreskrifvet. För den händelse aft det i framiiden skulle komma att åligga Landstingen att byggå och underhålla större broar och färjor, anser utskottet, j att jemväl i detta fall kostnaderna böra uttaxeras enligt nyssnämnde grund. Den härom förda diskussion öppnades af r Sralander, soi srambåll det erättvisa och obilliga uti att öfverflytta skyldigheter, hvilka enligt allmän lag åligga vissa klasser, på andra, utan nägon aflösning. Förslaget innefattade derjemte flera oegentligheter och vilseledande uttryck. I öfrigt vore detta förslag ett sådant, som det, enligt 8 47 i Landstingsförordningen, ej tillkommer Landstinget att afgöra, hvadan det måste förefalla besynnerligt, att detsamma framställts af civilministern, som sjelf i sitt bekanta bref af år 1564 underrättat landstingen om hvilka ärenden, desamma ega rätt och icke rätt att afgöra. Hr Berger ville tillstyrka, att Landstinget måtte förklara sig ej vilja godkänna förändringen. Hvad utskottet i andra punkten af sitt ttlåtande framställt, vore ett nytt förslag, som afsåge en ändring i Byggningabalken, alltså i allmänna lagen, och hyarmed Landstinget således ej kunde taga befattning. — Med hr Berget insctämde kyrkoherden Eriksson. Hr Ordföranden förklarade sig ej kunna franiställa proposition på 2:dra punkten i utskottets förslag, enär här blott föreligger frågan om större broar och fårjor. Hr Berger yrkade, efter denna förklaring, bifall till 1:sta punkten, men afslag å 3:dje punkten, såsom innebärande en stor inkonseqvens. — Häri instämde flera Landstingsmän. Hr Norrman förordade bifall till utskottets förslag; samt ansåg. att sättet för fördelningen ej borde vidröras i svaret, utan endast de rent ekonomiska skälen anföras. Hr Rundbäck, som flera gånger begärde ordet, försvarade ifrigt förslaget, såsom innefattande den rättvisaste fördelning af det ifrågavarande besväret. Hr Ahlenius ansåg, att då vägar och broar skola underhällas efter samma grunder, så borde dessa frågor ej skiljas åt, utan behandlas i ett sammanang. Sedan diskussionen — som emellanåt tog en sådan riktning, att hr Ordföranden fann sig föranlåten erinra talarne om att hålla sig till ämnet — förklarats slutad, godkändes, vid framställd proposition, 1:sta punkten af utskottets förslag oförändradt. På 2:dra punkten gjordes ej proposition af hr Ordföranden. Den 3:dje punkten afslogs, — Mot beslutet anmälde hr Amund Andersson (landstingsman för Inlands Nordre härad) sin reservation, anseende att, innan beslut i ärendet fattats, bordt utrönas antalet af de broar och färjor, hvilkas underhållande afsetts. — Hr Rundbäck reserverade sig mot uteblifvandet af proposition på 2:dra punkten. Nu företogs till behandling ärendet rörande afgifvande af yttrande i anledning af Riksdagens und. framställning om åtgärder för svenska jordbrukets utveckling. Det för förberedande behandling af detta ärende tillsatta serskilda utskott hade i sitt afgifna yttrande förklarat sig gilla de grunder, riksdagens förslag i ämnet innehåller och länets Hushållningssällskap biträdt rörande första och andra punkterna: 1) att för befrämjande dels och i främsta rummet af vattenskadade markers afdikning och torrläggning, dees af den redan odlade jordens fullständiga grunddikning, måtte beviljas ett låneunderstöd af 5 mill. riksdaler att från och med år 1869 utga under 10 års tid med 500,000 rdr årligen, och 2) att låneunderstödet måtte få åtnjutas räntefritt under. 5 års tid med återbetalningsskyldighet derefter af !,, utaf kapitalet årligen jemte 5 Å ränta, samt ställas till samtliga landstingens förfogande, efter dem emellan skedd fördelning och under deras! ansvarighet såväl för arbetsplanernas uppgörande och utförande, som ock för ka-J) pitalets och räntans återgäldande till stats-r verket. I afseende på 3:dje punkten — 4 om und. framställning, att K. M:t ville, på så sätt lämpligast synes, fördela låneunderstödet mellan de olika landstingen samt sl åta uppgöra de närmare bestämmelser, d som för dess utbekommande, användande so ch återbetalande kunde anses ändamåls-y mliga och betryggande — hade utskottet if öreslagit, att den ändring måtte göras sällande, att ifrågasatta anslaget eller för-.h skjutna medel måtte fördelas inom alla ri-y tets län i bestämdt förhållande till länenss olkmängd, taxering, hemmantal och tunnand odlad jord, då efter dessa grunder mkring 220,000 rdr tillfölle Bohuslän; warjemte utskottet vidare föreslagit, att let borde stå landstingen fritt att, efter örefallande omständigheter och blifvande fdikningsföretags större eller mindre omång, för låntagare bestämma de vilkor och örpligtelser, landstingen finna lämpliga för ssinnande af åsyftade ändamålet. En af ledamöterna i det serskilda ut-4 kottet, hr häradsh. A. Svalander, uppläU te en reservation mot utskottets befänande, i hvilken reservation hr Svalander ttalade sin åsigt, dels att anslaget utelutande borde användas i och för de större ftappningsföretagen; dels att ingen lämpn g grund kunde uppställas tör fördelnin-: en mellan landstingen, utan att härmed li orde förfaras på samma sätt, som med saf ndra medel, hvilka af riksdagen anslagits Å ör vattenastappningar och dylika företag; uf amt dels att det ej vore lämpligt, att lut andstinget öfvertoge en sådan penning-i jrvaltning, som den ifrågavarande. e Hr Evers förordade utskottets hemställanden ide i afseende på anslagets användande äfven för Jo -unddjkningar och på medlens förvaltning af be andstinget. . — so Kyrkoherden Eriksson framhöll täckdikningens til ora betydelse för jordbruket och det önskvärda i densammas befrämjande på allt sätt, hvadan anslaget i främsta rummet borde härtill anI mdas. Ta O... Äg, ae sk SRA