Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 september 1868, sida 3

och åter kommit af, samt att kettingarne seder mera utfallit och möjligen nått botten, emeda vraket syntes på Vordagen ligga å samma ställ som på Önsdagen. Gefle-kronolotsen Nordlinder, som den 2 denne straxt utanför inloppet till Gefle till inlotsnin mottog norska skeppet ,Martin Luther, kund omöjligt arbeta sig upp med skeppet till någo ankarsättning. utan dref för babords halsar änd ned till fyrskeppet ,,Grundkallen, hvarifrår man måste länsa ned igenom Qvarken för att äny. lägga bi vid Understen. Thorsdagen den 3 på morgonen syntes förut nämnda vrak äfven frår pMartin Luther emellan Ålandsskären och Svart klubben just i farleden. Backen flöt då på sidar om vraket, men var fast vid detsamma. Plan. korna, som flöto ut ur lasten, tycktes vara märkts med A.S. Styrbords vant var fast i sina röstjern men uti vattnet belamrade in ibland den utflytande lasten. Skrofvet var svartmåladt med er nal gul list och syntes hafva varit briggtack. adt. På samma gång som Nordlinder mottog förut nämnda fartyg, erhöll äfven nordtyska skeppet Peter Kraft Gefle-kronolotsen Wallström ombord. Detta skepp blåste äfven bort från Gefle skärgård, men kom längre i lovart om fyrfartyget Grundkallen och ej i sigte af detsamma, hvadan skeppet kom ned i lägervall emot de norra Ålandsskären, men klarade sig lyckligt derifrån och hitkom på Lördagseftermiddagen. Man tror en mängd fartyg hafva förlist under Ålandssidan. Angående det ofvan nämnda på Ålands haf drifvande vraket hafva i dag sådana upplysande underrättelser ingått från Arholma i bref af gårdagen, att man nu snart kan få visshet om hvilket fartyg det är m. m. Lotsåldermannen vid Arholma, kapten A. Wendell, har under de sednaste dagarne, efter den svåra stormens slut, varit ombord å detsamma samt derifrån ilandbergat två båtlaster med kapad rigg, sönderslitna segel, råoch mastbeslag, gångspel (i temligen godt skick) samt 6 å 7 tolfter plankor. Ej den ringaste underrättelse om fartyget för öfrigt har kunnat erhållas, men han har hit insändt kopia af ett längre bref, påträffadt der ombord, som möjligtvis kan gifva klaven till upplysning om detta hittills obekanta fartyg. Brefvet, hvaraf vi tagit kännedom, är skrifvet på franska — hvadan man måste antaga, att fartyget är franskt — och undertecknadt Al. Ch. Gervet eller Gerves (namnet mycket otydligt). Handstilen, som synes vara en ung persons, är ej annars otydlig, och man kan temligen lätt läsa brefvets innehåll från början till slut. Det är adresseradt till brefskrifvarens far, och inga andra namn förekomma deri än en m:ll Julie, som nämnes flera gånger, och en annan gång namnet A. Eugene. Brefvet är dateradt: Ljusne den 26 Juni 1868. Bretskrifvaren, som förmodligen utgjort en af fartygets besättning, säger, att fartyget ,,afgick från Calais d. 11 Juni, passerade Helsingör d. 18 och anlände till Ljusne d. 23 i samma månad. — Han hoppas, säger han i brefvet, att vara tillbaka i Calais före den 25 eller 28 Juli. Bogseringsångfartyget ,,Färdig har i går afton atgått till Ålands Haf för att möjligen söka berga vraket.