Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 september 1868, sida 2

jemte bostad för en stationsinspektor vid äfven mycket små stationer är ett alltför högt belopp, derest man beaktar att dessa stationer äro lämpliga hviloplatser för trafikens betjening, såsom konånktörer, m. fl., de der skulle helt visst känna sig ganska lyckliga, om de jemte fri bostad finge en lön af 750 å 800 rdr; hvartill kommer, att de skulle helt säkert sköta dessa befattningar med långt större duglighet och påpasslighet, än en ung herre, som blott betraktar den lilla tjensten som ett öfvergångsstadium för vidare beferdran. Härmed hafva vi dock ingalunda velat säga, att icke äfven den mest anspråkslöse stationsinspektor skulle kunna avancera; tvertom påstå vi det gälla såsom ett hufvudvilkor tör erhållande af goda tjenstemän i de lägre graderna, att de kunna avancera i mån af sin duglighet, alldeles oberoende af den s. k. finare bildningen. Vi tro oss veta, att styrelsen också redan slagit in på denna väg, och synes det vara alldeles nödvändigt, att med allvar fullfölja densamma, medan det ännu öppnas tillfällen att anställa de äldre stationsinspektorerna vid de nya stationer, som tillkomma, så länge jernvägsbyggandet fortgår, då det naturligtvis ej kan vara vår mening, att närvarande tjensteinnehafvare skola få sina löner nedsatta. En nedsättning redan för den närmaste tiden, af 5 procent i anslaget för denna del af trafiken synes emellertid böra kunna låta sig lätteligen göra, likasom ock en reduktion i anslaget till bokhållare och biljettörer samt till stationsbetjeningen och extrapersonalen, hvilkas förrättningar nu böra kunna verkställas lättare än förr, efter det personalen vunnit en större vana och öfning, än den kunde ega i början, då allt var nytt och fremmande, och då försigtigheten derföre bjöd styrelsen att ej sätta rörelsens säkerhet på spel genom en alltför fåtalig personal. Vi komma således att på detta område föreslå betydliga reduktioner. Detsamma gäller också om banans tjenstemän och betjening. Vi hafva redan talat om den inskränkning i baningeniörernas antal, som synes vara påkallad. Äfven ban-betjeningen kan otvifvelaktigt betydligt reduceras, så att banmästarnes och banvaktarnes områden blifva längre och deras antal följaktligen förminskadt. Också har styrelsen, såvida vi ej äro oriktigt underrättade, redan tagit steg i denna riktning. I den månallt detta blirbehörigen ordnadt, torde också kostnaden för extra vakter komma att förminskas. — En betydlig nedsättning deri kommer äfven att af oss föreslås. Inom maskin-departementet är det en utgift, nemligen för koloch oljebesparing, som förefalier oss ganska hög, hvaremot lönerna till de teckniska män, som här påkallas, likasom ock vid banafdelningen, visserligen ej tåla vid någon nedprutning. I allmänhet taget synas oss lönerna för de högste funktionärerne inom styrelsen, nemligen för gencraldirektören och departementscheferne, snarare vara för låga än för höga. Ty nog synes generaldirektören för detta vidlyftiga och maktpåliggande embetsverk böra hafva lika stor lön som generaltulldirektören, hvilken, förutom alla reseersättningar, uppbär en lön af 11,000 rdr. Departementscheferna, särdeles för de teckniska afdelningarne,färo också män, som i andra värf kuuna påräkna långt större inkomster än som här skulle komma dem till del. — Emellertid anse vi oss ej böra göra någon förändring i hvad styrelsen sjelf här föreslagit. Äfven en annan hushållsaktighet af styrelsen förefaller oss ej rätt lämplig, då man nemligen, om äfven blott för tillfillet, sammanslagit banoch maskindepartementementerna under en chef, under det klart synes vara, att hvardera af dessa departementer måste hatva hvar sin chet och föredragande i styrelsen, såväl med hänsyn till förrättningarnes omfång som deras olikartade beskaffenhet, hvilken påkallar män med specialinsigter i hvad till hvardera departementet hörer. De ofta hörda yrkandena på Byggnadsstyrelsens förening med trafikstyrelsen skola utan tvifvel förr eller sednare vinna afseende.fDå vi ansluta oss till denna mening, sker det dock under förutsättning, att nybyggnaderna icke, såsom man föreslagit, ötverlåtas åt bandepartementets chef, utan ställas under ett särskilt nybyggnads-departement i den allmänna jernvägsstyrelsen. Ban-departementet måste hafva så fullt upp att göra med den färdiga banan, att det ej kan åsidosätta dessa angelägna göromål för nybyggnaderna, bvilka åter kräfva odelad uppmärksamhet !:;