Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 september 1868, sida 2

honom, nu består af: her konsuln P. Thorburn, löjtnanten J. A. Gyllensvaan, rådmannen J. F. Frankenberg och landtbrukaren H. Engelke. Vid samma tillfälle bestämdes innev. års bidrag till 18 öre på hvarje 100 rdr af bolagsmans ansvarighetsbelopp. — Förordnande. Göta hofrätt har förordnat v. häradshöfdingen K. Dahlström att tills vidare under ledigheten förvalta borgmästareembetet i Marstrand. — Fastighetsauktioner. Vid i dag å auktionskammaren hållen auktion å 2, i stenhus och tomter under n:ris !,39, 40 och 41 i stadens 6:te rote, inropades egendomen, för annan persons räkning, af stadsmäklaren hr Rob. Sandberg för 8,001 rår. Vid samma tillfälle utbjödos äfven handelsfirman E. Jacobson Co:s hus med tomt i Majorna; sjömannen C. Johanssons hus i Vestra Haga; husegaren J. Pehrssons hus med tomt i Nya Haga och Lars Jonssons hus i Majorna jemte arrenderätt till jorden; men då anbud, uppgående till värderingssummorna, ej gjordes, komma nya auktioner å dessa fastigheter att framdeles utlysas. Den utlysta auktionen för ovilkorlig försäljning at bagaremästaren H. F. Schutz konkursmassas egenom under n:ris 31 32 i Vestra Haga blef, på grund af återkallelse, inställd. — Falsk angifvelse, Aftonbladet berättar: ,Omkring 70 ,, medlemmar af Sverges allmoge, bosatta inom det valdistrikt af Göteborgs stift, som utgjordes af Elfssyssels södra och norra, Orousts och Tjörns samt Vikornas södra och norra kontrakter, hafva hos Kongl. Maj:t anfört besvär deröfver att litteratören Victor Rydberg blifvit vald till lekmannaombud vid kyrkomötet. Några af de klagande anmärka, men endast i förbigående, att vid valförrättningen så tillvida förfarits orätt, att lottdragning mellan hr Rydberg och häradshöfding Norin, hvilka erhållit lika många röster, blef tillåten och med det resultat, att den förstnämnde förklarades vara till ombud vald. Men samtliga klagande påyrka med största ifver valets förkastande derföre, att hr Rydbergs ,icke blott olutherska, utan rentaf mot all kristendom fiendtliga åsigter noggrannt äro kända; — vidare uppgifves att han , förnekar i sina skrifter icke blott Lutherska kyrkan, utan äfven hela kristenhetens allra väsentligaste grundsanningar, treenighetsläran och läran om Kristi gudom. — ,,Det olyckligt utfallna valet, uppgifva de, ,har väckt bekymmer och farhågor — och de påyrka nytt val ,, till förekommande af den skam och skada, som annars eljest skulle drabba vår svenska kyrka. Kongl. Maj:t, som icke ansett behöfligt öfver dessa besvär höra hvarken hr Rydberg eller valförrättarne, har i meddeladt utslag förklarat, ,att skäl icke förekommit, som till upphäfvande af den öfverklagade valförrättningen kan föranleda. Vi hafva kallat de här omtalade klagomålen för , falsk angifvelse, under förutsättning att Aftonbladet riktigt återgifvit klagandenas ord. Hafva de ,,70 medlemmarne af Sverges allmoge, inom Göteborgs stift, verkligen sagt, att hr Rydbergs åsigter äro ,, mot all kristendom fiendtliga, och hafva de ytterligare påstått, att V. R. i sina skrifter ,, förnekar icke blott lutherska kyrkan, utan äfven alla kristenhetens allra väsentligaste grundsanningar, Treenighetsläran och läran om Kristi gudom, så hafva de till Kongl. Maj:t bragt en falsk angifvelse, af graverande art, mot en i allo aktningsvärd skriftställare. Tydligen hafva de dervid handlat af okunnighet, då de icke läst V. R:s skrifter — de skulle, om de detta gjort, aldrig kunnat tala på sådant vis — men det är dock en allvarsam sak att framkomma med sådana uppgifter, innan man sett sig före, huruvida man verkligen kan styrka dem. Vi kunna då upplysa ,,de 704 samvetsömme medlemmarne af allmogen, att hr V. R:s skrifter omöjligen kunna vara ,, mot all kristendom siendtliga — enär hvad han härom uttalat är bibelns egen lära. Hr V. R. har i allmänhet mycket litet ordat om hvad han sjelf i dessa heliga ämnen tänker och tror; han har nöjt sig med att samvetsgranat utreda hvad Nya Testamentet lär om Kristi person. Och detta bar han gjort med utförliga citater och sammanställningar af skriftens egna ord. Resultatet häraf har ej blifvit ett förnekande af , kristenhetens allra väsentligaste grundsanningar, hvilka fastmer stå fasta för alla tider, men väl ett bortrensande af satser, som inom kyrkan, under århundradenas lopp, blifvit i den kristna läran, genom allehanda menniskofunder, em