Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 augusti 1868, sida 1

ÄNAÄAAWÄAA — nssacken. Man kunde emellertid trösta sig tt med, att, äfven om gesällerna i detta hänet seende äro ofördelaktigt ställda, så kunna a dock lärlingarne, genom en lämplig förej sening af de båda instituternas verksamhet, tsförskafla sig den nödiga undervisningen. sMen här framträda de öfriga olägenheterna. Det är att fordra alltför mycket -saf en helt ung man, att han sjelf på egen eshand skall uppgöra en undervisningsplan d låt sig och följa densamma flera år igenom, t och härtill kommer ytterligare, att unders sj visningen i det tekniska institutet ingalunda är tillsyllestgörande. Hufvudfacket r lär teckning, men såsom i mitt föregående 1 ) bref om detta ämne framhölls, bedrifves t denna på ett långsamt och förslöande sätt, i det eleven uppehålles alltför länge vid ilde förberedande öfningarne, medan han -lalls icke kommer till den egentliga facktteckningen, hvilken naturligtvis intresserar t honom mest. Dessutom är undervisningen sordnad på ett så bakvändt sätt, att cleven ofta måste försumma det ena facket, för att följa med i det andra, och betala serskildt för hvarje serskildt lärofack, en utgift, som hans i allmänhet klent försedda kassa ej gerna kan tåla. Följden häraf är, att handtverkarne som oltast Jätnöja sig med att lära något litet teckning, för att ej tala om de många, på hvilka hufvudstadens förströelser utöfva en långt större dragningskraft än den med så många besvärligheter förenade undervisningen. Styrelsen för de Massmannska söndagsskolorna har för öfrigt sjelf i sin sednaste berättelse lemnat det bästa bevis på resultaterna af den nuvarande ordningen. Af 158 elever, som måste underkasta sig en pröfning före sitt inträde i skolorna, erhöllo endast de 27 Positiva betyg, medan de öfriga 131 fingo negativa. Ett annat bevis kan man finna i ortografien och handstilen på de räkningar, som våra handtverkare presentera för sina kunder. Att äfven siffrorna på dessa räkningar ofta väcka missbelåtenhet, torde deremot ha ett annat skäl. Man ser nu lätt hvad komiten vill. Den önskar antingen en samverkan af de redan existerande skolorna eller ännu heldre deras sammansmältning till en stor kandtverkarehögskola, hvilken för industrien skall vara detsamma som universitetet är för vetenskapen och landtbohögskolan för jordbruket, med tillträde både för lärlingar och gesäller, och der undervisningen är ordnad på ett tillfyllestgörande sätt. Undervisningsfacken skulle vara teckning, danska, räkning, skönskrifning, matematik och naturlära. Dessutom har man funderat på huruvida man ej, genom att i form af föredrag meddela litet historia, kunde öka undervisningen med ett sorskildt upplifvande element. Hvad har nu den privata komitngjort för att befrämja sina planer? Den hänvände sig först och främst till det tekniska institutet, såsom det frö, ur hvilket den nya skolan naturligast och fördelaktigast skulle kunna utveckla sig, med ett dubbelt förslag, nemligen, att institutet vpå försök, dels skullg upprätta en klass med samlad realundervisning (alla de uppräknade facken) samt dels skulle förändra det förut omnämnda långsamma och förslöande system, efter hvilket undervisningen i teckning bedrisves. I stället föreslogs uti sistnämnda fack en annan undervisningsplan, och på det att denna ej senast i förväg skulle bli förklarad för opraktisk, pröfvades den innan andragandet ingafs, i det man under innevarande ärs första qvartal öppnade en mindre prof skola i teckning etter detta system, som trots den korta tiden lemnade serdeles tillfredsställande resultator. Styrelsen för Å det tekniska institutet tyckte emellertid ildeles icke om dessa nya planer och tersände redan efter några få veckor förlagen. Der stod nu komiten med sina planer, men dess medlemmar förlorade lerför icke modet. Ölvertygelsen om rikigheten af deras förslag och nödvändigeten af att i en nära framtid vidtaga castiga åtgärder gjorde, att de beslutade utt under den kommande hösten, dels senom insamlade bidrag och dels med gna medel, upprätta en skola afdet slag, le önska; men de fasthålla tillika, att de etrakta detta företag såsom ett rent inerimistiskt. och uttala sin förhoppning, tt det endast må bli en kortvarig förlust f krafter, som förorsakas genom denna solerade verksamhet, Vår högsta önkan, säga do, ,iär att kunna ansluta oss ill den läroanstalt, som understödes af taen. Det tekniska institutets styrelse ser emelertid icke saken från denna synpunkt, tan har uppfattat det hela såsom en konurrens och beslutat sätta hårdt mot hårdt. )å det anslag af 2,000 rgsdlr danskt årgen, som af riksdagen beviljats institutet ör en tid af 5 år, skall förnyas i år, har tyrelsen ingifvit ett anäragande till miniteriet för kyrko. och undervisningsväsenet, under hvilket detsamma sorterar, tt de fölanda fam — 82. T