Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 augusti 1868, sida 1

detta icke skedde, uppgafs tillika, att har kolleger ogerna ville vara af med honor Förmodligen ha emellertid de vigtiga a sbeten, som förestå under den kommand sessionen, då riksdagen skall taga itu me ej de stora reformerna i rättsvården, gifv hans önskan ytterligare vigt, och till har -lefterträdare har ministeren, som sagd utnämnt etatsrådet Nutzhorn. Denne : ännu en ung man, endast något öfver 4 sår gammal, men har redan en gång fört innehaft ministertaburetten. Det var un der den ödesdigra ministören Monrad sorgens år 1864, samma ministör, som bil sdades den sista dagen af år 1863 sam under hvars regering det olyckliga krige och den icke mindre olyckliga Lon doner-konferensen inföll. Nutzhorn gjor de på den tiden icke intrycket af att va ra synnerligt begåfvad i parlamentarisk hänseende, men deremot observerade mai med nöje hans allvar och lugn såvälson den duglighet, hvarmed han satte sig in alla de till hans område hörande saker I Han behöll emellertid icke länge portföl jen, utan aflemnade den redan den 1( Maj, samma dag som vapenstilleståndet London, för hvilket han ej ville vara med: ansvarig, afslutades, medan de öfriga med: lemmarne af ministeren behöllo sina platser till den 11 Juli samma år. Nutzhorns utveckling har för öfrigt försiggått på administrativ väg, i motsats just mot der stora mängd af yngre, begåfvade och dugliga män, som genom deltagande i det parlamentariska lifvet svingat sig upp till framstående ställningar inom samhället. Efter att hafva tagit juridisk examen, erhöll han anställning vid ett kontor under inrikesministeriet och utnämndes år 1859 till chef för detta. År 1862 blef han utnämnd till departementschef, den ministern närmast stående embetsman, och 1866 till amtmand i Thisted (en post, närmast motsvarande de svenska landshöfdingeembetena), och det är från denna ställning, han nu blifvit kallad att intaga en plats bland konungens rådgifvare. Såsom man finner af de befattningar, Nutzhorn innehaft, har hans hittillsvarande verksamhet legat något aflägsen från den ställning, han nu skall intaga. Han har väsentligen haft att göra med kommunala och administrativa saker, med landtmannaförhållanden o. dyl. medan han nu skall förestå justitieministeriet, en uppgift, för hvilken han naturligtvis på grund af sitt studium ej saknar betingelserna, men som likväl, tillfölje af de just i år förestående, redan förut omnämnda, förhandlingarne om reformer i vår rättsvård, ej torde hli så alldeles lätt att lösa, Riksdagen tros komma att inkallas till Lördagen den 3 nästinst. Oktober, och som vanligt heter det äfven denna gång, att sessionen endast kommer att UIli mycket kortvarig, i det den skall slutas redan till jul. Huruvida man emellertid ej äfven denna gång torde bli nödsakad att förlänga sessionen långt utöfver den fastställda tiden, torde vara en stor fråga I ett förogående bref har jag omtalat den danska industriens närvarande ständpuukt och framhållit några af medlen till less befrämjande. Såsom ett af de vigtiste bland dessa nämndes handtver es utbildning, förhvilken tyvärr långtifrån var sörjdt så som nutiden kräfver det. Å landess har man emellertid tagit k igt tu med denna fråga och bemödat sig att idtaga åtgärder härför. En privat konit6, bestående af en del större handtvercare och industriidkare, sammanträdde i November månad sistl. år, för att ästadcomma dels en reform och dels en utvidgling af medlen till handtverkarnes utbilding. Komitcens arbeten föreligga väll j offc eten, men äro dock så ramatskridna, att jag icke tror mig begå l! ägon indiskretion genom att närmare omala dem. E De båda ställen, till hvilka handtver-. arne närmast äro hänvi jr alt söka in utbildning, ara; det tekniska institutet oh de Massmanuska söndagsskolorna. På let förstnämnda stället är hufvudsacket eckning, men dessutom undervisas i svart: t : ing, metallarbete sami något matematik ch naturlära; deremöt meddelas alls rvisning i läsning, akriming och räkg. dessa så vigtiga och för en menni1 vår tid så oumbärliga elementarfack.: öhjden häraf är, att de i allmänhet rätt oda kunskaper i dessa fack, som handterkarne meålöra från skolan, efterhand lömmas. Dessa fack läras deromot i do lassm 2 gsskolorna. Den 4 Maj a sad stiftade en tysk prest här i staden id namn Massmann ( 1516) dessa skoor, i hvilka på sön i 3 s undervisning i lieniag, s ng, räking tawng uti olika lokaler rundt8 i staden. Från en ringa början ar denna institution nu vuxit till don grad, tt undervisning medåelas at öfver 0,000 ersoner, och hvarje är fra skolorna sig istelsesest medelst en stor premieutdeling, som försiggår i en af hufvudstadons yrkör och i regel bevistas ar ko ungabset. NMen hvad är 23 enklare — lrr an förmodligen — än att handtverkarne m hvardagarne hesöka det tekniska initutet och om sändåagarne de Massmannra skolorna, hvilkas verksamhet derige. om ömsesidigt skulle supplera hvarandra? (en så lätt går det icke; det finnes mera 1 ett ,,aber vid den saken. Det första hindret är, att de Massmenna skolorna endast emottaga lärlingar, edan, deremot kandtverksgesäller — såa som aflagt det första nraftat 158