Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 augusti 1868, sida 1

AAAAA OR XE fattad af honom sjelf. I det hela taget synes det, som om det under Bismarcks frånvaro förekommit tecken till bristande disciplin och försigtighet, både i de diplomatiska preussiska kretsarne och bland förbundskanslerns anhängare i nordtyska parlamentet. Den bekante deputeraden Bennigsen (stiftaren af den förra , Nationalföreningen) har i början af innevarande månad haft ett möte med sina valmän i Hannover, i hvilket han yttrade sig med en öppenhet om grefve Bismarcks framtidsplaner, som denne väl knappast skall tacka honom för. Bennigsen uttalade som sin öfvertygelse, att nordtyska förbundets utvidgning öfver hela Tyskland var målet för Bismarcks politik. Han trodde tillika sig böra förklara det vara ett alldeles ogrundadt rykte, att det skulle vara grefvens mening att binda sig inom de skrankor, som voro upprättade genom Mainlinien. Som bekant är, har preussiska kabinettet sedan 1866 flera gånger förklarat, att det samvetsgrannt skulle respektera dessa skrankor och afbålla sig från hvarje inblandning i de tyska sydstaternas angelägenheter. Då nu en framstående nordtysk politiker och persoulig vän till grefve Bismarck detta oaktadt offentligen uttalar sig i motsatt riktning, kan man icke undra på, att man i utlandet yttrar tvifvel om det preussiska kabinettets uppriktighet. ÖSTERRIKE. Öppnandet af de vestösterrikiska landtdagarne skulle hafva skett som i Lördags. I Prag hafva de czekiska particheferna och landtdagsmedlemmarne hållit flera möten för att öfverenskomma om semensamma åtgarder. I en församling, som skulle hållas den 20 dennes, väntade man ett törslag från flera deputerade derom, att alla czekiska medlemmar skulle infinna sig vid landtdagens öppnande, men derefter inlemna en högtidlig protest mot dess giltighet, under hänvisning till, att den böhmiska landtdagen var baserad på Fervruariförfattningen af år 1861, icke på Decemberförfattningen 1867, samt derefter nedlägga sina mandater samt lemna sessionssalen. Härigenom hoppas de czekiska deputerade att reducera medlemmarnes antal så betydligt, att de icke skulle kunna taga något giltigt beslut. Den i Prag utkommande , Na:odni Noving, som anses för de czekiska deputeradenas organ, framhåller den 19 dennes ånyo czekernas statsrättsliga fordringar samt de vilkor, på hvilka de vilja sluta fred med regeringen. Den nuvarande landtdagen — säger tidningen — måste upplösas; ett särskildt böhmiskt hofkansli måste upprättas, som kan vara en mellanlänk mellan nationen och thronen; nya val, på basis af vallagen utaf April 1848, måste utskrifvas. En delning af Böhmen, så att landets tyska delar blifva frånskiljda, kan den czekiska nationen aldrig gifva sitt samtycke till. RYSSLAND. Från Petersburg skrifves den 13 Aug.: De under denna sommar ofta i och omkring Petersburg inträffade eldsvådor samt torfoch mosseldar, hvilka äfven i andra trakter och städer anstält förödelse, hafva naturligtvis hos allmänheten väckt stor oro, som i synnerhet på senare tiden tilltagit, dels emedan man icke kan förklara orsaken till deras uppkomst, dels emedan hotelsebref om anläggande af eld blifvit satta i omlopp, hvaraf 120—130 tallit i polisens händer. Polisen har kommit öfver dessa icke skrifna, utan med handpress tryckta bref på posten, med hvilken desamma skulle befordras till landsorten. Ett sådant hotelsebref lyder sålunda: ,,Orsaken till eldsvådorna. Många personer hatva hållits i fängelse och ärc nnu der under förevändning, att de förut arit häktade, ehuru de alldeles icke äro öfverbevisade om något brott. Af sådana offer har bildats ett sällskap, som beslutit att för hvarje oskyldig häktning anlägga en eld för att genom dessa åtgärders vidtagande väcka det betryckta folket; under branden äro stölder tillåtna för att hålla de af olyckan träffade skadeslösa och för att underhålla sällskapet. Ofvanstående varder härmed till känne