Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 augusti 1868, sida 2

elsen omtalar hurusom expeditionens chef rofessor Nordenskjöld vände sig i saken ill landshöfdingen grefve Ehrensvärd, utecklande i ett intressant bref de vigtiga yftemål, som afsågos, hvarefter det lycades grefve Ehrensvärd att derför intresera några förmögna män i Göteborg, så tt de frikostigt anslogo de för expeditioen nödiga penningemedel. Dessa personer oro: hrr OSc. Dickson, James Dickson, David varnegie, genom O. Ekman, d:r Ch. Dickon, C. F. Wern, J. J. Ekman, J. Lindtröm, D. O. Francke, Sven Renström, J. V. Wilson, Edv. Magnus, Wilh. Röhss, )lof Wijk, Wiln. Gibson Söner, Osc. mdrn, J. A. Kjellberg Söner, Th. lannheimer, B. E. Dahlgren och P. Hamnarberg, till hvilka kommit, utom Göteorg, frih. C. Skogman. Vidare omtalas let verksamma deltagandet från regerinsens och vetenskapsakademiens sida samt rån Royal Society i London. Grefve 3. v. Platen har bekostat den koldepot, som blifvit uppsänd och nedlagd på stranden äf Amsterdam-ön, vid Spetsbergens nordvestra hörn, nära 80:de graden. — Det är från lenna ö expeditionen skall enligt Nordenkjölds plan försöka, när tillfället visar sig gynnsamt, segla norrut, i slutet at September eller början af Oktober månad, mder förbehåll att endast gå fram der nafvet visar sig isfritt, aldrig riskerande itt forcera drifisen, hvilket blott skulle hafva till påföljd, att man genom ansträngning hindrades såväl från att tränga fram som att gå tillbaka. Om ej olycka händer, skulle man på detta sätt, yttrar N., hafva ej blott utsigt, ,, utan nästan visshet, att tränga vida längre mot Norden än nåson förut. Med stort hopp om framgång skulle äfven en liten sidoutflykt till Grönland eller Giles land kunna företagas. — Uddevalla enskilda bank. P. T. meddelar: Kgl. Maj:t har, i anledning at derom gjord ansökning, meddelat oktroj under tio år samt fastställt bolagsreglor för en enskild bankinrättning i staden Uddevalla, under benämning , Bohusläns enskilda bank4. — Gaspriset. Red:n har emottagit följande insända genmäle till hvad vi yttrat rörande härvarande gaspris: I Handelsoch Sjöfarts-Tidningen för den 18 sistlidne Juli tillrådes gasbolaget att nedsätta priset å gasen, emedan eljest många konsumenter ämna skaffa sig billigare belysningsämne. Ins. betviflar, att, om ljusstyrkan tages i betraktande, annan belysning skulle bli billigare, och isynnerhet, att många af dem, som blifvit vande vid gas, numera skulle vilja öfvergå till begagnande af ett mindre luktfritt, mindre renligt och tillika vida farligare materiel. Likaledes betviflar han att den föreslagna nedsättningen i priset skulle åstadkomma en så utomordentlig tillökning i konsumen, att nära nog samma resultat för aktieegare skulle vinnas. Härtill erfordras att konsumen, som det synes, fördubblas. Men antagom ätven att så skedde, hvarifrån skall bolaget taga de medel, som erfordras till uppförandet af då behöflige dyrbara byggnader? Bolagets reservfond är mycket törliten härtill och då skulle bolaget kanske afstå ilrån all utdelning onder 3 eller 4 år och detta utan att veta huru det efter 10 å 12 års förlopp skulle blifva eller om staden då vill köpa verket och huru betalningen sker. Om staden då åtager sig gastillverkningen, så lära konsumenterne få erfara att stadens gas är dålig och dyr, men att lånet för inköpet af gasverket icke destomindre skall amorteras. En tröst är det att direktionen ej kan inlåta sig på saken utan bolagsstämmans hörande. Det kan för öfrigt ej nekas, att ett monopol är en olägenhet, — en öfverenskommelse emellan staden och bolaget, vare sig på grund af kontraktets prolongation med stor prisnedsättning eller hellre på grund af gasverkstomtens afträdande till bolaget mot det att detta afsäger sig monopolet vore riktigast, så kunde här som annorstädes fi täflan ega rum, gasen blifva billigare och man blefve å ömse sidor belåten. Ins. har hittills endast hört omtalas ,strikes bland obildade arbetare, hvilka väl någon gång derigenom ha vunnit något, men oftare derpå blitvit lidande. Om inom ,den bildade klassen strikes kunna gifva ett bättre resultat får man afvakta. En aktie-egare. Då denna framställning tydligen uttrycker icke blott en aktie-egares mening, utan deras, hos hvilka beslutanderätten i saken ligger, synes deraf framgå, att den nedsättning i gaspriset, som af allmänheten påkallas, icke är att motse. Allmänbeten vet då hvad den har att rätta sig efter och lärer ej underlåta att bandla i öfverensstämmelse med sitt eget intresso. Det skall då ej dröja länge att visa sig, huruvida det varit för bolaget fördelaktigare att bibehålla det höga gaspriset, än att deri göra en billig nedsättning, och all vidare tvist derom är fullkomligt onödig, enär bolaget har full rätt att se blott på sin egen fördel, likasom allmänheten att se på sin. Huruvida man dervid vill handla genom samfäld öfverenskommelse, eller hvar fö sig, lärer väl bero af omständigheterna; enklast synes dock vara, att hvar och en i god tid ser sig om efter de nya och billiga lysmedel, som i denna tid erbjuda sig och hvilka sätta pss i tillfälle att undvara den visserligen beqväma och i många tilltvinga er min hand