Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 juli 1868, sida 3

jag inte trifs rätt utan hos kamraterna, der glädjen står högt i tak, och der det är friskt leben. Blir man då lite på nocken, så är det så mycket bättre, för då glömmer man det elände, man har omkring sig. Vore jag qvitt det här följet, som jag fått för mina synders skull, så skulle frun få se annat — jag skulle då bli en så schangtil karl, som jag var, då jag körde grefve Ks fyra hästar förr 1 verlden. På en kuskbock vore det väl inte rådligt att numera sätta Strömquist, sade fru CF, ,men jag har en bekant, som har en egendom tolf mil härifrån, och vill Strömquist komma dit och försöka lägga bort sina dåliga vanor, så skall jag ställa om det. Strömquist sluppe då från hustru och barn för en tid och kunde få dem ner till sig, om han förändrade sig, så att han blef en hygglig man och far och började längta efter dem. Strömquist kommer att hjelpa till i trädgården och ätven att, om så behöfs, se om hästarna och får sin hederliga lön. Hvad sägs om förslaget? Suparen betänkte sig en stund. Stockholmskrogarnes lockelser stredo mot de bättre tankar, som utsigten att börja ett nytt lif hade väckt i hans själ. Hustrun afhöll sig visligt ifrån att rekommendera förslaget, men Ebba Stålbjelm sade: .Snälle Strömquist, gör som fru Ctt säger, och res dit ner. Drinkaren såg liksom öfverraskad upp på den unga intagande flickan och sade: Gud välsigne hennes vackra ögon, fröken, och ansigtet med, som är fagert som en rosenknopp. Ja, jag skall göra som herrskapet vill — ja Gu! skall jag så. Då kommer Strömquist att resa i morgon söderut med tåget. Hör efter timman, när det går. Min betjent skall vara vid stationen med biljett åt Strömquist och också med litet kläder, så att Strömquist kommer att se någorlunda representerlig ut