Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 juli 1868, sida 3

Lkonomiskt. Ett råd i soderbristen. I Malmö Snällpost läses: Då på de slesta ställen ej allenast foderskörden blifvit svag, utan äfven betesfälten så mycket lidit af torkan, att utsigten för höstbetet äfven är mycket mörk, så tillåter jag mig fästa de jordbrukares uppmärksamhet, som ej sjelfva kommit att tänka derpå, på den stora hjelp, som raps, tidigt sådd, såsom toder kan lemna, dels såsom sent grönfoder, dels såsom bete och dels till surfoder. Bäst lämpar sig att till dylik raps-odling genast efter skörden helt grundt omplöja något fält, från hvilket skörden tidigt inhöstats och hvilket befinner sig i god kraft, samt att väl genomharfva och välta detsamma så att det blifver rätt fint i ytan, och scdermera, så snart som nöjaktig fuktighet fås, genast beså det med c:a 2 kappar raps per tunnland, som myllas på vanligt sätt medelst harf och möjligen äfven vält. Hela utsädeskostnaden öfverstiger ej 2 rår per tunnland, och om fältet är i god kraft, eller om man i motsatt fall vill gifva det en gödsling med. peruguano och bakersuperfostat, t. ex. 1 ctr af hvardera, blandade och bredsådda helst före plöjningen, — så skall en rik foderskörd erhållas, som dels kan uppfodras grön, dels användas som bete och dels äfven — hvilket ej är det minst vigtiga — förvandlas till surfoder för vintern, på sätt som landtmannaboken för 1868, pag. 16, närmare meddelar. Till dylikt foder kan ock blasten af rotfrukter med stor fördel användas, särdeles om den fått torka något innan den nedlägges. Som det fält, som burit raps till foder, sednare på hösten omplöjes och följande år kan besås med hvilken gröda som helst, blott ej med raps, så vinnes sålunda blott genom ett extra arbete, en fodergröda utan minskad areal för odling af öfriga grödor. Men under ett torrt år äro skördekostnaderna så ringa och skörden infaller så tidigt, att landtbrukaren bör beqvämligen kunna medhinna ett extra arbete, som så väl betalar sig.