Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 juli 1868, sida 1

till de beskedliga menniskornas ståndpunkt, som kunna finna sig intresserade af vår tids eländiga och fadda upptäg. Är ni då säker, att ni verkligen skulle behöfva sjunka, för att komma till denna ståndpunkt? frågade Octavie klippskt. Men herr professor, som ni befinner er här, vill ni ej afgöra en vigtig fråga? Hvad skall man säga om den man, som, sjelf ännu ung, uttalar en allmän förkastelsedom öfver våra nöjen och vårt söllskapslif? Dessa ord riktades af Octavie, som var serdeles svag för att komma i beröring med utmärkta personligheter, till en just då inkommande några och trettio års man med ädla drag och ögon på en gång klara och djupa samt något framåtlutande gestalt. Tillåt mig fråga, sade den lärde herrn, om några religiösa eller filosofiska skrupler eller några genomgångna bittra lidanden anses ha någon del i hans stränga domslut? Nej, så vidt kändt är, beror saken inte på något sådant, svarade Octavie. Då skulle jag vara frestad att antaga, sade professorn, ,det den ifrågavarande individen i andligt hänseende är ett barn, som förtidigt kommit med på lifvets stora gästabud och der uteslutande hållit sig till desserten. Genom att öfverlasta sig med det, som blott är ämnadt att åtnjutas måttligt, genom att förbigå den sundare och vigtigare näringen har han sjelf vållat, att denna vämjelse vid hvad andra njuta af uppkommit. Sannolikt förhåller det sig så, sade baron Hagen, ,.ifall ej den ifrågavarande personen blott spelar blaserad, för att dymedelst gifva sig ett anseende, som han eljest ej skulle kunna erhälla.