Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 juli 1868, sida 3

dagen, behöfver dem, med reservhästarna, 10 hästar om dagen. De omnibussar som dragas af 3 hästar ha 13 hästar för hvar och en. Kompaniet håller omkring 7,000 hästar. som äro spridda ofver hela London i 400 stall, beqvämt belägna för ombyte. Hästarna öfveransträngas aldrig; flere af dem gå icke mer än 12 engelska mil om dagen och ingen öfver 15; men så länge de äro ute måste de arbeta hårdt. Omnibussen sjelf väger en ton, och räknar mari att 24 personer väga lika mycket, hafva hvart par ästar således att draga två tons. Men detta är ke det värsta. Hvad som är mest ansträngande för djuren äro de ofta återkommande uppehållen. Kommandon öfver Busen tillkommer konduktören. Denne reglerar dersöre körningen, och han söker alltid stjäla så mycken ,time som möjligt från de omnibussar som äro framom eller efter. Till följd deraf blifva hästarnas munnar illa handterade, i det kusken, under det konduktören håller utkik efter andra vagnar, måste lyda hans befallningar om att öka farten eller sakta den, allt efter omständigheterna. En kusk har två guineer i veckan. Detta kan synas vara hög betalning, men den är dock icke sverdrifven, när man tager i betraktande, att han är i aktivitet 15 timmar om dagen, och att han, genom att vara utsatt för all slags väderlek, lätt kan ådraga sig sjukdomar. Man ser sällan en kusk som icke har anlag för gikt och de lefva vanligen icke länge. Konduktören får mindre, 25 a 30 shillings i veckan, men då det är han som har kassan om hand, vet han som oftast att göra sig litet extra inkomster. Man påstår att kompaniet för hvarje år beräknar en förlust at 25,000 p. st., tillkommen på detta sätt. Blifver plundringen alltför påtaglig, sätter kompaniet en qvinlig ,detective i bussen. Hennes uppgift är att köra hela routen och notera antalet passagerare, som gå ut och in. Konduktören har nemligen att afgifva räkenskap för hvarje tillryggalagd tur. Fouragen för de 7,000 hästarne beredes i kompaniets depoter i Bell Lane vid Iron Gate Wharf Paddington. Det sätt, hvarpå detta sker, är värdt att lägga märke till för alla som hafva att göra med hästar. Fouragen är så preparerad, att det behöfves minsta möjliga tid att förtära den. Den skäres upp fin och består af en blandning af alla de spanmålssorter man brukar gifva hästar. Hvar häst får 19 6å. spanmål och 10 åö. hackelse pr dag, fullkomligt blandadt. Kompaniets dividender lära stå i ett intimt förhållande till spanmålspriserna. När man betänker att hästarne konsumera spanmål för 200,000 P. st., finner man lätt hvad inverkan ofvannämnde priser ha på affären Kompaniet tillverkar sjelf sina omnibussar, särdeles vid Holloway, der det har stora tomter och stall för nära S0O hästar. För närvarande är uppgiften att bygga så starkt och billigt som möjligt. En vanlig omnibus kostar 120 P. st., en vagn för 3 hästar 180 P. st., och en Metropolitan Railwayomnibus går upp till 200 P. st. En vanlig omnibus beräknar man hälla i 10 år, men göres den af stål håller den i 20 är, och kan, konstruerad efter samma vigt som en trävagn, rymma 5 eller 6 personer mera. Det är två stora brister som vidlåda omnibussystemet i London. Det ena är frånvaro af jernskenor. Troligen har man funnit det vara generande för trafiken att lägga skenor på gatorna, och i de smala gränderna i City skulle det vara omöjligt. Det andra är den att det icke utställes några korresponderande biljetter, hvilket i höglgrad skulle lätta åkningen för folk, som ha lång väg att tillryggalägga. (Sv. Hand.Industri-tidn.)