Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 juli 1868, sida 1

— n— — — Iska, franska, nederländska och holländska BBlandsällsyntare, originala handteckningar som finnas, må anföras 7 Rafaels, 5 af Leonardo da Vinci, 8 af Michel Angelo Dessa hafva förr tillhört Vasarries samlinIgar och öfvergingo derifrån till Crozat, på hvars auktion de köptes af C. G. Tessin, som hemförde dem till Sverge. Kopparsticken äro jemväl ordnade på samma sätt som de föregående samlingarne. Bland dessa äro isynnerhet Marce Antons ,,Cene aux pieds efter Rafael serdeles utmärkt. Ibland de hollänska finnes ett af stort konstvärde, neml. Lucas van Leidens ,, Magdalenas dans. Vidare en serie efter Rubens, samt slutligen at Rembrandts original-etsningar, deribland Lazari uppväckelse och hans berömda 100 Gulden Blatt, hvilket dock ej är öppet exponeradt. Derefter komma wi till den tyska och franska skolan, der bland sannat ses den inom konstverlden bekanta Direrska triumfbågen. En öfvergång till handteckningarne bilda facsimilerna. Samlingarne upptaga mellan 60 3å 70,000 gravyrer och circa 14,000 handteckningar. Hr Dietrichson är f. n. sysselsatt att ordna denna samling så att hvarje mästare har sin särskilda portfölj, och teckningarne derifrån kunna flyttas upp i monter. Efter slerårigt träget arbete har hr D. redan ordnat 12,000 stycken på detta sätt. Härifrån inkomma vi uti Majolica-rummet, som innehåller Rafaelsporslin, hvaribland ses tvenne stora bålar, värderade till 10,000 francs stycket, samt en stor arabisk vas från 1300:talet, hvarom ingen vet säkert huru den hitkommit (den tros dock härleda sig från Spanien), och dessutom flera större och mindre vaser. Vi komma nu till den s. k. Endymionsalen. Det är här museets största konstskatt, ,,den slumrande Eudymion, fått hedersplatsen. Hvar och en känner mythen om Endymion och Dianas kärlek till honom. Som bekant, upptäcktes denna berömda staty bland ruinerna af kejsar Hadriani villa vid Tivoli och inköptes af Gustaf III under hans resa i Italien 1785. Vi stanna beundrande framför detta mästerverk, som gifver en inblick i den antika skönhetsverlden, och detär med möda vi kunna slita oss derifrån. Vi fortsätta med vandringen och komma till Psychesalen, som innehåller moderna bronzer, hvaribland uppmärksammas en Psyche af Giovanni di Bolognas skola, samt en del antika småbronzer. Härifrån inträda vi uti Musa-salen der Apollo Musagetes staty af pentelisk marmor samt de nio muserna äro pieces de resistance. Sångens Gud, prydd med en lagerkrans och hållande i venstra handen lyran, hvars strängar han vidrör med plectron, är framställd gående. Han är iklädd den drägt, som lyrspelarne plägade bära på scenen, nemligen en fotsid underklädnad, öfver bröstet sammanhållen af en bred gördel, samt en med agraffer öfver skuldrorna fästad mantel. Såväl denna staty som sånggudinnornas bilder äro inköpta i Rom af Gustaf III. PDernefter inkomma vi uti salen för afgjutningarne, som innefattar medeltids-och moderna samt orientaliska arbeten. Hvad som här mest fängslar uppmärksamheten är portarne för östra eller hufvudingången till Baptisterium i Florenz, af Lorenzo Ghiberti. Dessa portar, om hvilka Michel Augelo yttrade, att de förtjente sättas vid ingångenitill Paradiset, utfördes åren 1424 — 1442 och förgyldes samt invigdes år 1452. Vidare dröjer betraktaren vid det s. k. Sebaldus-monumentet, uppfördt till ära för staden Närnbergs skyddspatron, helgonet S:t Sebaldus, en dansk konungason, som blef dödad under en pilgrimsfärd. Detta monument är arbetadt i bronz af Peter Fischer, med tillhjelp af hans fem söner under åren 1508—1519. Helgonets lemningar äro inneslutna i en sarkofag från medeltiden. Omkring sarkofagen höjer sig ett götiskt tempel med 12 pelare, hvilka uppbära tre kapell-lika, genombrutna små torn. Kring pelarnes baser äro anbragta fantastiska figurer, vid de fyra hörnen Nimrod, Simson, Perseus och Herkules, AT kkkk F ———