Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 juli 1868, sida 1

linan som nätet; detta sednare är förundransvärdt väl arbetadt, hvilket man ej skulle kunna tro då man ser deras små resurser; de använda snäckor såsom sänken. Dessutom betjena de sig mycket af en slags gaffelformiga lansar, för att harpunera fisken. De begifva sig ut på fiske gemenligen uti sina båtar, kallade pirogues, hvaraf finnas tvenne slag, den dubbla och den enkla. Den förra afsedd, om man så vill, för den större navigationen, d. v. s. utanför korallrefven samt i krig för transporten af krigsfolk, emedan ,,armåerna stundom mötas uti skärgårdarne och der leverera bataljer. Man hör till och med omtalas, att ända till 30 sådana krigsfartyg gifvit bataljer utanför kusterna och rört sig i slaglinie m. m. såsom våra linieskepp i fordna dagar. Den enkla piroguen, som bär endast några personer och är behändig att manövrera, begagnas endast inomskärs. Den dubbla piroguen består af två urholkade trästammar, hållande omkring 25 fot i längd och 1!, fot i bredd. Dessa tvenne trästammar placeras på ett afstånd af 5 fot från hvarandra och förenas sinsemellan af plankor, lagda tvärs öfver relingarne; rundt omkring det sålunda bildade däcket är ett galleri, cirka 1 fot högt, mot hvilket krigarne stödja foten då de vid äntring strida mot sin fiende. Detta galleri tjenar äfven för roddaren att derpå placera sin åra (pagage). Kämparnes lansar ligga på krokar, fästade utanför galleriet. Tacklingen på dessa båtar består vanligen at en mast och ett fyrkantigt segel; masten är mycket lutande för öfver och stöttad medelst en svår ända af kokos, löpande akterut.