DE TJUGOEN.: ) Pariserskildringar af Scholl. (Öfversättning af Sigfrid Nyberg.) TREDJE DELEN. Jean tog Blanche vid handen och sade med allvarlig röst: — Min mor, jag får presentera för er den hustru jag valt. Jag ber er om gästfrihet för henne och mig. — Stig in, mina kära barn, sade Madeleine. Blanche var nära att svimma, men jagthornet nalkades märkbart; hon inträdde. Hon gick in för att ej blifva sedd. Det var ett landtligt rum. I ett hörn stod en skänk; på hyllorna stodo symetriskt ordnade talrikar och fat af porslin med blå blommor. Midt i rummet höjde sig ett omåladt träbord, omkring väggarne stodo halmstolar, och midt emot fönstren syntes en stor spisel med grytring, på sidan om hvilken en vacker, rökt skinka hängde. Blanche, som dignade af förödmjukelse, nedsjönk på en stol. XLXIL. Den hägmodiga. — Madame, sade Trelauney då till henne, — jag har fört er hit, och från ) Se H.-T. N:o 149.