Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 juni 1868, sida 1

föra henne i en likkista, — det är den förbannade båten! Det är döden! — Hvar har du funnit henne? frågade Trelauney. — Blodig, — kall, — med utslaget här, utsträckt vid en dikeskant. I hennes bröst satt en dolk, och på dolkfästet läste jag ordet: Hämd! — Ja, mumlade Trelauney, — det är monseigneur, som här hämnats Alis död. Han har tagit din dotter, likasom han skulle taga min syster Louise. — Herre, återtog Surypåre med lugnare röst, — jag vill dö, men först vill jag hämnas. Jag förstår dig, sade Trelauney. — Monseigneur tillhör mig, — jag skall döda honom i morgon. De öfriga ger jag åt dig. — Hvad skall jag göra? — Om Fredag sammanträda ,De Tjugoen för sista gången i källarhvalfven vid rue Saint-Louis. — Jag vet det. — Du skall hyra lägenheten, som ligger bredvid hotellet. Der finns nu en liten restauration, der man frukosterar för 60 centimer, och äter sin middag för tjugofem sous. — Jag har sett den. — Den nuvarande innehafvaren måste genast afstå denna lokal åt dig. Gif honom fem, sex, tiotusen francs, om det I behöfs. — Godt. — Då du fått lägenheten, du dig till Ruggieri, fyrverkaren. Du hyr ic of hans arbetare och du skal köpa bröännare, solar, raketer, bengaliska eldlar för ett tjugotusental francs.