XII. Krogen. Bankiren upptog sin portemonnaie och uppstaplade femtio louisdorer framför den stackars karlen, som ej vågade vidröra dem. — Se här, de tillhöra er, sade Marianne och sköt guldstapeln fram till vaktaren med en åtbörd, som rubbade högen. — Och har man nu tydligt sagt er hvad ni har att göra, för att förvärfva denna summa? — Den brune herrn, som jag talade med i förrgår, — Riazis gjorde härvid en bekräftande åtbörd, — har sagt mig, att jag i dag skulle lemna en kaka till den vackra damen, som man förde till oss de första dagarne i denna månad. Ah, jag känner henne nog; hon vill inte gå ut, hon är stolt, och att jag i morgon natt