Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 juni 1868, sida 2

fransmän, hvilka uppträda som frihandelns sakförare, uppfatta densamma. Så t. ex. tår man i ,,Progrös, en i Paris utkommande tidning för finanser och nationalekonomi, läsa artiklar som förorda en fransk-tysk tullförening, som skulle omfatta Tyskland och Frankrike, samt derigenom att den tillskyndade Frankrike fördelar på det öfriga Europas bekostnad, försona fransmännen med de förändringar, som timat eller kunna tima i Tyskland. Hvarföre icke så väl en tullförening, som omfattade hela Europa, eller än bättre hela den civiliserade verlden! Den svage dödlige har det aldrig varit beskärdt att skåda idealet han eftersträfvar. Vore detta möjligt, så kunde protektionisterna se idealet för sina drömmar och önskningar förverkligadt i Spanien, som framför alla andra stater och riken på jordens ring är deras förlofvade land. Der har man ännu direkta förbud, öfverdrifna skyddstullar, differentialtullar och alla dessa hinder och skrankor för den fria rörelsen, hvilka i de äkta protektionisternas ögon utgöra nödvändiga vilkor tör ett lands materiella trefnad och förkofran. Men äfven detta fasta bollverk börjar svigta för de emot detsamma inifrån riktade angreppen. Äfven der vinner den öfvertygelsen terräng, att systemet tillfogar landet svåra skador och förluster, och att dess nödvändiga följder äro nationens försoffning och demoralisering. Vi hafva nöjet att från Spanien inregistera en företeelse, som bestyrker hvad som ofvan antydts i afseende på skyddstullsystemets förestående fall i nämnde land. I spanska Cortes har nemligen helt nyligen, vid diskussionen om budgeten, hållits ett tal af förre finansministern, numera senatorn Luis Maria Pastor, som går systemet rakt på lifvet och uttalar så vigtiga sanningar, så sunda och riktiga samt derför allmänt giltiga åsigter, att det är oss en verklig fignad att återgifva detta förträffliga anförande, hvilket säsaren återfinner på annat ställe i dagens tidning.