Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 juni 1868, sida 2

måste marschera bort. Värden om de gamla föll derefter på min lott, och jag I ville bereda dem en sorgfri ålderdom eller dö, eftersom jag inte kunde återge dem den lille. Hos oss är brödet knappt, då man inte har egen jord. Vär deputerade har skaffat mig en plats vid la Salpåtriöre, och jag skickar dem mina besparingar. Men jag tvinar bort, långt ifrån de gamla, ser ni. Jag drömmer om ett eget åkerfält, — ett fält, som ligger bakom vår stuga. Jag ser det ständigt. — Och hur mycket kostar det ifrågavarande fältet? frågade Kodom, ifrig att påskynda saken. — Det är tusen francs, min gode herre.