Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 juni 1868, sida 2

delning till utställarne af jordbruksprodukter i Saint Germain-les-Corbeil, vid hvilket tillfälle -— som ,Figaro meddelar — föreföllo flera stormiga demonstrationer till förmån för fredens upprätthållande. Darblay, Frankrikes störste mjöloch spanmålshandlare samt medlem aflagstiftande församlingen, föreslog en skål för freden och den kejserliga familjen. Lefve freden! ljöd det från tusentals landtmän. I en derefter följande skål jemförde jordbruksförfattaren Victor Bourrie krigsbudgetens 400 millioner med de 4 (säger fyra!) millioner, som årligen användas af regeringen till jordbrukets befrämjande. Vi behöfva färre gevär och kanoner, men flera landsvägar! utropade han, och dessa ord helsades med stort jubel. SERBIEN. negeringens officiösa organ , Vidovdan förklarar den 15 dennes, att alla europeiska makter äro eniga om att låta den serbiska nationalförsamlingen behålla fullkomlig frihet med afseende på thronföljarefrågan. Särskildt framhålles, att både Ryssland och Österrike venom sina diplomatiska agenter uttalat sig i denna riktning. För öfrigt fortfar arresteringen i Belgrad af misstänkta personer; de arresterades antal lärer redan uppgå till öfver 30. I en skrifvelse af den 13 dennes rån den serbiska hufvudstaden till en ungersk tidning heter det: ,,Furstinnan Julia med sin mor och grefve Edmund Zichy inträffade här i går. En oöfverskädtig rolkmassa emottog dem; många utbrusto i tårar vid åsynen at furstinnan. Till begrafningen hade tusentals fremlingar infunnit sig. Nationen begär, att familjen Karagcorgerica skall förklaras i kyrkans bann och för alla tider förvisas från Serbien. Enligt andra meddelanden af den 13 dennes gafs det nämnde dag order att tillsluta Belgrads citadell, som eljest varit öppet för promenerande. I staden syntes sorgefanor från de flesta husen. Förhållandet i Serbien är alltjemt föremål för den europeiska pressens uppmärksamhet. Så skrifves från Wien den 14 dennes till .Augsb.allg. Zeit.: ,, Redan nu angifva många tecken, att thronföljarefrågan i Serbien icke skall låta ordna sig så lätt, som man i början trodde sig berättigad att antaga. Det bekräftas från flera håll, att utlandet för närvarande skall afhålla sig från hvarje inblandning, men det är destovärre skäl att frukta, det utvecklingen af förhållandena i Serbien skall blifva beroende af inflytanden, hvilka icke kunna erkännas som berättigade. Det kan vara i sin ordning, att staden Belgrads kommunalrepresentation redan nu proklamerar den mördade furstens nevö som thronarfvinge; det skall icke desto mindre vara nationalförsamlingens uppgift att besluta i denna sak, och den kan icke genom en sådan proklamation hindras i sitt fria beslut. Men rent af farligt är det, då krigsministern, öfverste Cernobaracz, uppmanar armåen att sätta den unge Milan OUbrenowitsch på thronen, ty dermed är lösen gifven till ett väpnadt pronunciamento, som i hög grad prejudicerar nationalförsamlingens frihet att besluta. Att för öfrigt äfven den fördrifne furst Alexander Karageorgevicz ämnar uppträda som kandidat till thronen, är redan nu ett otvifvelaktigt faktum, och det förtjenar läggas märke till, att specielt de ungerska serberna (i Banatet och vid Militärgränsen), som genom sitt antal och sina besittningar alltid utöfvat ett betydligt inflytande på furstendömet, företrädesvis understödja Karageorgevicz åtkomst till thronen-. Detta påstående bekräftas deraf, att en tidning i Temesvar och åtskilliga ungerska tidningar förorda den fördrifne furstens kandidatur. Karageorgevicz har under de sednare 10 åren uppehållit sig i Österrike och anses som den af kronpretendenterna, hvilken skall vara mest böjd för att låta leda sig af österrikiskt inflytande. Den österrikiska Neue freie Presse finner likaledes den 12:årige prins Milans kandidatur betänklig, enär den nödvändigt måste leda till ett långvarigt regentskap, hvilket endast alltför lätt kan leda till intriger och revolutionsförsök från det serbiska aktionspartiets sida, hvilket parti antages stå under ryskt inflytande. Det kunde lätt hända, säger nämnde tidning, att de sammansvurna med ryska agenters understöd försökte kullkasta ståthållarskapets planer. Furst Milan skall knappast vara i stånd att sjelf leda regeringen förrän om 10 år. Intilldess skulle det vara frivt spelrum för alla möjliga intriger, med mindre furstinnan Julia icke skulle hafva en högst ovan lig regeringsförmåga, eller hon erhåller en medregent och landet en diktator i ministern Garaschanin. Det serbiska nationalpartiet kan lätt vara frestadt att AAAAAA —