Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 juni 1868, sida 2

— Alh, det är sannt, och vi måste afsluta våra affärer. — Affärerna sedermera, — hos er, då ni hunnit morna er fullkomligt. — Åh, tror ni oss vara så förslappade, nej, vi skola hjelpa er att ordna edra kistor; det skall vara gjort inom en handvändning. Herr Van der Brocken igenspikade sjelf kistan, som innehöll guldkärlen, och uttömde sig i loford öfver den massiva metallens tyngd. Herr Baös biträdde Kodom att fylla spetskistorna. Då allt var inpackadt och kistorna blifvit låsta samt tillspikade, sade Kodom: — Tro ni ej, mina herrar, att man borde försegla kistorna? — Det är ett försigtighetsmått, som vidtages af hvarje omtänksam person. — Behagar någon af er försegla? Jag saknar erforderlig öfning. Herr Baös, direktör för La Compagnie göntral, förseglade de dyrbara kistorna med egen, öfvad hand. : Några minuter derefter såg den tröstlöse, men kungligt betalte Sbogers de dyrbara kollis bortföras. JJVNIII. iskmolnen börja skingras. I Klockan åtta voro de sex kistorna instufvade i Grefvens af Flandern kölrum. Dervid hade Kodom, under sken af att hindra kistorna från att stötas, haft tillfälle att nalkas dem samt hade med en pennknif afskurit knutarne, som fasthöllo kulorna. I