den 10 Juni, samt att, i händelse han anser sådant nödigt, företaga en resa ti! ett utländskt bad. Sedan statsråden Möinichen och Taffner under den 6 dennes hade anmält, att deras funktioner såsom medlemmar af statsrådsafdelningen i Stockholm tilländagå, för den sistnämnde i början af Augusti månad och för den förstnämnde under loppet af Oktober månad, samt enär statsrådet Hasfner hade anhållit, att hans aflösning måtte ske några veckor förr, än den ofvan uppgifna tidpin för hans del skulle medgifva, behagade . M:t befalla statsrådet Haffner att i Juli månad begifva sig till Kristiania för att inträda i norska regeringen och tillsvidare öfvertaga bestyrelsen af marinoch post-departementet, i stället för statsrådet Manthey, som har att vid samma tid begifva sig till Stockholm för att inträda såsom medlem af statsrådsafdelningen derstädes. Vidare behagade H. M:t befalla statsrådet Bretteville att under loppet af nästkommande Oktober månad begifva sig till Stockholm för att såsom medlem af statsrådsafdelningen aflösa statsrådet Möinichen. hvilken har att vid samma tid begifva till Kristiania för att inträda i norska regeringen och tills vidare öfvertaga bestyrelsen af revisions-departementet, i stället för statsrådet Stang, åt hvilken på samma sätt bestyrelsen af departementet för det indre uppdrages. — Kyrkomötet. Elektorsval hölls i Måndags eftermiddag inom hufvudstadens församlingar för utseende af de perroner, hvilka ega att välja lekmanna-ombud och dess suppleant vid det blifvande kyrkomötet. Dervid valdes för Jakobs och Johannis församling justitierådet m. m. W. Wretman; för Klara församling kammarrädet m. m. C. L. Kinmanson: för Adolf Fredriks sörsamling professoren m. m. E. Edlund; för Katarina församling kammarrådet m. m. J. Falkman; för Maria Magdalena församling hofrättsrädet m. m. O. A. Montelius; för Nikolai församling justitie-borgmästaren m. m. L. A. Weser; för Ladugårdslands församling auditören A. Blanche; för Kungsholms församling prosessoren m. m. C. G. Santesson; för Finska nationella församlingen expeditionschefen m. m. C. Meinander samt för tyska församlingen grosshandlaren J. Chr. Th. Sack. — Stockholms telegrafstation har under sistlidne Maj månad expedierat 9,885 afgångna, 11,173 ankomna och 7,778 transitotelegram, 10 cirkulärer, 384 meteorologiska observationer och 181 tjenstemeddelanden; summa expeditioner 29,411. Qvarliggande telegram, som ej kunnat adressaterna tillställas, voro 27. Af de Ö, s85 afgångna voro 539 inlemnade å telegrafexpeditionen i börsföreningens lokal. Influtna portomedel jemte telegramlösen belöpte sig till 20.728 rdr S0 öre, hvaraf 14.213 rdr 94 öre tillföllo Sverge och 6,184 rd öre utlandet. Samma månad 1867 hade 8, 748 afgångna, 8,745 ankomna och 3,670 transitotelegram, 13 cirkulärer, 399 meteorologiska observationer, 278 tjenstemeddelanden; summa expeditioner 21,793, qvarliggande 29. Portoafgifterna utgjorde 18,443 rdr 77 öre, hvaraf 12,730: 69 tillföllo Sverge och 5,713: 8 utlandet. — Linieskeppet Äpplet. Sedan den stora sprängningen af detta skepp försiggått Pingstaftonen vid Dalarö, har arbetet med upptagning af söndersprängda delar och effekter från skeppet utan uppehåll sortgått, hvarunder dock tvenne mindre sprängningar måst verkställas. En mängd ektimmer, kanonkulor, deribland en stångkula, delar af kanonlavetter m. m. äro under tiden upptagna. Man har äfven lyckats att få reda på 2 större kanoner, hvaraf den ene sistlidne Fredag bringades upp på 3 famnars vatten, men i brist på tillräckligt kraftiga spel kunde den ej lyftas upp på stranden. Ekstyckena från det söndersprängda skeppet tyckas vara ganska väl bibehållua, och förvittringen sträcker sig helt obetydligt in i träet. Eken har blifvit alldeles svart till färgen och möbler af denna ek, hvartill den med fördel bör kunna användas, skulle blifva en raritet för mången liebhaber. Kanonkulorna, som äro af gjutjern, hafva förlorat sin halfva tyngd. Godset är löst och liknar I mera blyerts än jern. De tyckas vara 18-pundiga. (N. D. A) Jr — Vid kgl. landtbruksakademiens samt mankomst sist). Lördag törekommo hufvud-sa sakligen töljande ämnen: I Akademiens sekreterare redogjorde, å egne och r medkommitterades vägnar, för utförandet af upp-e draget att representera akademien vid den Luuds! akademis jubelfest, som nyligen egt rum, och hade det sätt, på hvilket ombuden blifvit emottagna, i; l 8 qvarlemnat de angenåmaste minnen. Med anledning af från verkställande direktören uti Stockholms pudrett-aktie-bolag kapt. LIrick. gjord anhållan att genom akademien närmare upplysning måtte beredas rörande de kemiska processer, som vid afträdesspillningens beredning till kalkpudrett förekomme, redogjorde professoren ör desamma, dervid framhållande att ge-y ttningen af kalk till afträdesspillningen sk desinfection egde rum, hvarigenom de sst vid denna sammanblandning bortgående illaluktande gaser i väsentlig mån förlorade det för hel-Aå Sm skadliga inflytande, som de annars skulle ut-d öfva. a Professor Arrhenius meddelade de intryck han s med hänseende till ärsvext och landtbrukets till-l stånd erfarit under den resa till Skåne han nyli-p gen företagit, samt framhöll dervid bland annat, u dels att under det att den vexande grödans ut-o seende vore synnerligen lofvande i Skåne, sådant sa deremot icke vore händelse, hvad rågen angår, uti sh nedersta delen af landet, hvaremot hvetet mera allmänt vore vackert, tillskrifvande talaren vintet dens felslående otjenligt utsäde, sen sådd och brist f, på af-och grunddikning. En stor kontrast hade s derjemte företett sig emellan den i allmänhet magra och på otillräckliga beten kringströfvande nöt-r boskapen i landets öfre delar och den på bördiga s a klöfveroch gräsfält tjudrade boskapen i Skåne, hi Med anledning af detta meddelande uppstod en lif-l lig diskussion, under hvilken excellensen Plessen s framhöll, hurusom vid hans egendomar i Holstein s vunnen erfarenhet ådagalagt, att mjölkboskapens å tjudring icke vore för djurens välbefinnande och sn af dem erhållen afkastning så gynnsam, som der-b est de finge gå lösa på betet. Ivad åter jordens grunddikning betraffade vore densamma i hög grad d tillrådlig med hänseende till den arbetsbesparing. å tillökning i hithörande jordrymd och dennas lättare s bearbetning, som derigenom vunnes, men någon s direkt tillökning i skördens qvantitet trodde tala-Å l ren ej vara att af denna grundförbättring påräkna. h Uti sistanförde antagande instämde hr Ödelberg, som derjemte framhöll nödvändigheten af att, isyn-Ål.nerhet under ogynnsamma bergningsförhållanden, t: ritorka den till utsäde afsedda del af skörden. Fri-m herre A. C. Raab hade under en resa genom Upland och Westmanland likaledes funnit den vexande höstrågens beskaffenhet i allmänhet mycket otillfredsställande; fästade derjemte uppmärksamheten på den lyx uti byggnader, som inom de nordligare delarne af nämnde provinser förefunnes, der det ingalunda vore ovanligt att på ett hemman af 4,000 till 5,000 riksdalers värde finna en 2-vånings