Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 maj 1868, sida 3

Article Image
dervid icke publiceras innan förhandlingarne utkommit i tryck. kunna vi endast från de ledande arsiklarne i iogeniörtidskrifterna sluta till resultaten. Beklagligtvis tycks det enskildta intresset dervid icke saknat inflytande på en del talare, hvilka dock af andra blifvit hållna i jemnvigt. Striden gällde jern emot stål, eller mellan jerniillverkare och jernvägsingeniörer. De förra sökte bevisa att jernräler äro fördelaktigast och att jernvägsingeniörerna göra bäst uti att öfverlemna tillverkningen deraf helt och hållet i deras bänder samt bereda dem ett sådant pris, som kunde tillförsäkra dem en anständig behållning på sin tillverkning. Ingeniörerna åter bevisade att stålräler äro de fördelaktigaste, der trafiken är så stor att jernräler endast uthärda 6 å 8 år samt under alla omständigheter till spårvexlingar, vidare att det ingalunda är rådligt för ett jernvägsbolag att öfverlemna en fråga, som omfattar så stor del af den nedlagda kostnaden, uti fabrikantens hand. Tidskriften .Engineering för den 13 Mars redogör i en ledande artikel för det komiska uti jerntillverkarnes tal till jernvägsingeniörerna, hvaraf vi öfversätta följande: Vi må här icke nämna namn, men de ledande jerntillverkarne från flera distrikter ha tagit del uti diskussionen, och de ha framhållit för jernvägs-ingeniörerna huru liten framtid stål kan ha, då så obetydlig qvantitet tackjern är af erforderlig renhet för dess tillverkning. De ha vidare framhållit huru litet jernvägsingeniörer förstå att bedöma de egenskaper, som erfordras hos en jernvägsskena, och huru de borde slå bort all tanke på att blanda sig i tillverkvingen och föreskrifva specifikationer för densamma, men snarare betala ett anständigt pris och förtrösta på fabrikantens heder och skicklighet. Tillverkare af sådant jern, som företrädesvis är förorenadt af fosforus (t. ex. Cleveland) ha framhållit för ingeniörerna huru välgörande inverkan fosfor utöfvar å en jernvägsskena och hur det knappast kan innehålla nog mycket af denna oart; att en half procent fosfor är en mycket fördelaktig proportion; och att brustna kallbräckta skenor, hvilka för ett vanligt öga visa ett dåligt brott, i sjelfva verket äro förträffliga; och dessa jerntillverkare ha klokt nog meddelat ingeniörerna att de böra aldrig undersöka rälernas styrka medelst en fallande kula, emedan de då möjligen kunde brista tvert af. Aldrig voro tillverkare mer opartiska och aldrig hade fackmän visat hur komplett onyttiga de voro, ja! till och med skadliga genom att de blandade sig i tillverkningen, och huru my.ket bättre skulle det ej vara om civilingeniör-föreningen vore en association af jerntillverkare. Det atgats till och med en protest emot systemet att vid uppköp at materiel använda täflan mellan flera fabrikanter. Aldrig har man under allt detta beskydd för sabrikanterna på samma gång märkt en starkare broderlig kärlek. ,Kom öfver på vår sida, bästa hrr ingeniörer, låtom oss arbeta tillsammans i förtrolighet, och ehuru vår ställning sätter oss i tillfälle att inhemta en djupare kunskap. skola vi det oaktadt alltid med glädje vädja till eder opinion, ehuru ni kunna bäst tillfreusställa edra fordringar i fråga om jernvägsskenor för det jernvägsbolag som I representeren. Huru illa sammanstämmer ofvanstående tillämnade revolution i rälstillverkningen med ett delgifvande från ötver-baningeniören vid Erie-jernvägen i Amerika längre sram uti diskussionen vom obrutna räls. En artikel uti, Engineering för den 27 Mars anför derutur, att 1000 jernäler brustit under sednaste Januari månad på nämnde jernväg, och att man fruktade ett ännu värre resultat under Februari; att 113 jernräler brustit på en enda dag samt att trafiken endast med stort besvär och kostnad kunde utföras å de delar, der jernräler blifvit utlagda, men att deremot af stälräler, (äfven der använda i stor qvantitet), endast en enda brustit; vidare att å stora ryska jernbanan engelska jernräler brusto till ett antal af 200 i veckan under förra vintrent. Flera andra artiklar i frågan leda oss till den slutsats, då banförvaltningarne aniort sådana fakta äfven från de närmast London så bårdt trafikerade banorna, vid der anställda försök mellan jernoch stålrälers relativa värde, stt antagandet uti annuitets-tabellerna. delj stålräler uthärda 6 gånger så länge som jernräler, kan anses till fullo bekräftadt. Angående stålhufvade räler rådde bland flera ingeniörer misstroende, men andra åter företedde en motsatt erfarenhet. Frågan om stälhutvade räler, som ursprungligen uppstått med bänsigt till ett fördelaktigt användande af de förslitna jernrälerna, lärer tagit en oväntad riktning, i det att mr Siemens, genom användande af sin ugn, föreslog att genom nedsmältning af de gamla rä lerna i en blandning af tackjern och mangan förvandla dem till solida stålräler, som kunde täfla i pris och qvalitet med Bessemers stålräler. Vi torde kunna, då förhandlingarne bli tillgängliga, förskaffa oss detaljerna af denna äfven för vårt land vigtiga diskussion, och tvifla ej på att lyckas häruti, då en vår landsman öppnat den och genom sina iakttagelser så väserdtligt bidragit till dess lösning.

28 maj 1868, sida 3

Thumbnail