Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 maj 1868, sida 2

Combalou kände sig orolig. Man kunde lätt märka, att han ej kände stenbrottens geografi bättre än nåson annan, Det var den första faran. Den andra, kanske ännu större, var att stanna i Robert Kodoms våld. Combalou tvekade ej. Vid första afväg han påträffade, hoppade han öfver en kedja och började springa som en galning genom en af de utdömda gångarne. — Grip honom! ropade Kodom. Männen rusade efter honom, men den trånga gången tillät dem endast att springa den ene efter den andre; den främste tvekade och uppehöll de öfriga. Korteligen, Combalou kom undan. Robert Kodom lofvade inom sig att han skulle fånga honom, men för ögonblicket måste man afstå derifrån. Då Kodom återkom till sitt kontor vid rue de la Ville-VEveque, fann han ett bref från monseigneur, Detta bref var ett åskslag för bankiren. Monseigneur underrättade honom om den flyttning, som hade egt rum i hotellet vid rue Saint-Louis. Skatten hade försvunnit. Och Kodom hade accepterat ,,De Tjugoenstrattor. Hvart hade sällskapets rikedomar tagit vägen? Kodom tänkte genast på Hajens afgång. Hvilken kosa hade jakten tagit? Man måste taga reda derpå, förfölja röfrarne, uppbringa fartyget. Under hela natten uppgjorde Kodom le mest stridiga planer. Han kände lust att ropa: Tjufvar! Iufvar!