Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 maj 1868, sida 2

Göteborg den 28 Maj. Kommande forskare på kulturhistoriens område skola i de 3:dje, 4:de och 5:te årtiondena af det sekel, hvari vi lefva, se början till ett bildningsarbete, hvartill hela den föregående tiden af mensklighetens historia saknar ett motstycke. Det är ett arbete på bredden och djupet. Programmet hade blifvit, att bildningen ej tillhörde ett fåtal af de lyckligare lottade, utan borde blifva allas egendom, och på samma gång vaknade den djupare uppfattningen af bildningens väsen, som insåg, att detta ligger ej allenast och förnämligast uti kunskaper, eller uti förståndsförmögenheternas utbildning, utan fastmer uti de moraliska krafternas höjande och stärkande, samt i allmänhet uti hela menniskans mångsidiga och harmoniska utveckling. Uti detta den civiliserade verldens stora arbete, hvilket framförallt gripits an med kraft hos de protestantiska och politiskt fria folken, har den skandinaviska norden tagit en berömlig del. I Sverge öppnades banan vid början af 1840-talet, i och med den då utgifna nya förordningen för folkundervisningen i riket, och hvad som, i sakens första utvecklingsskede, var icke stort mer än en föreskrift på papperet, har under den följande tiden blifvit alltmer en verklighet, och detta af den omfattning, att, om det så fortgår, vårt fädernesland skall inom en ej aflägsen tid intaga ett mycket framstående rum på den Europeiska odlingens vädjobana. AÅumärkningsvärd är den plats, som Sverges hufvudstad i detta hänseende redan intagit, ehuru detta förhållande blifvit ganska mycket förbisedt. Det ligger ingen öfverdrift i det antagande, att ingen Europeisk stad erbjuder den rikedom, jemförd med folkmängden, uppå kulturhistoriska institutioner, at mångfaldig art, som Stockholm redan i denna tid företer. Ja, denna rikedom är så stor, att betraktaren derat faller i bäpnad och beundran öfver hvad vårt lilla lands hufvudstad förmått, inom en jemförelsevis kort tid, åstadkomma. Vi nämna i detta hänseende först och främst Stockholms follskoleräsen, hvilket, enligt årsberättelsen för 1866, upptog ej mindre än 4,670 barn, (antalet barn utgjorde 1862 endast 2,465), undervisade af 111 lärare, at hvilka det långt öfvervägande antalet utgjort qvinnor. Och denna undervisning meddelas uti präktiga skolsalar, försedda med ypperlig skolmateriel samt med plancher och modeller för åskådningsundervisningen, hvartill man icke annorstädes finner ett motstycke. Gossarne öfvas derjemte i gymnastik och militära rörelser samt flickorna i handarbeten. — Främlingar, som tagit dessa förhållanden i betraktande, hafva också ärligt uttalat, att de ingenstädes i Europa funnit ett folkskoleväsen så ordnadt och genomfördt. Vidare möter man i hufvudstaden den nya Slöjdskolan (f. d. Slöjdföreningens skola). Det är en palatslik byggnad, försedd med utmärkta lärosalar, inrättade, hvad den teckniska undervisningen angår, med oöfverträfflig ändamålsenlighet. Intet land — vi uttala det utan tvekan erbjuder en så storartad institution för yrkesarbetarnes teckniska och estetiska bildning. Ofvanom dessa institutioner stå dels hufvudstadens många och väl ordnade, ofsentliga och erskilta Elementarläroverk, dels Fria sonsternas akademi och det Teknologiska Institutet, hvilket sednare äfvenledes eger en palatslik byggnad, uppförd i den sednaste tiden. Ytterligare uppstiga de vetenskapliga och estetiska Instituterna: Vetenskapsakademien, med dess dyrbara samlingar, uti en storartad byggnad, samt Nationalmuseum, hvars gallerier slå åskådaren med förvåning. Något vid sidan häraf möter oss Institutet för Döfstumma och Blinda, åter en ny, storartad byggnad, uppförd i sednaste tider, vid det natursköna Manilla. Här inrymmas 2å 300 barn, hvilka omhägnas af menniskokärleken, för att danas till nyttiga medborgare, för såvidt deras vanförhet gör detta möjligt. På fattigoch sjukhusvårdens områden finnes en stor mängd af institutioner, föreningar och hospitaler, hvilka omfatta många tusen individer, de der här åtnjuta omvårdnad. Här må nämnas det s. k. ,Stora Barnhuset, eller ,, Allmänna Barnhusinrättningen, som i sitt hägn tagit tusental af barn, som eljest skolat hemfalla åt nöd och död. Detnya Frimurarebarnhuset har å egendomen Kristineberg fått ett hem, som beskrifves såsom något ensamt i sitt slag. Malmqvistska Barnuppfostringsanstalten utgör ett intressant motstycke till det Franckeska , Rauhe