Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 maj 1868, sida 1

slaviska folken! Måtte denna eudrägt kasta sitt lysande skimmer öfver Uvita berget, Tatra och Balkan. På kulturens grundval måste det slaviska frihetstempet uppresas. Hell det czekiska folket! Från medlemmar af den slaviska komiteen i Petersburg hade ett längre telegram inträffat, som slutade med önskan om, att på denna dag äfven ryska språket måtte blifva hördt vid sidan af de andra slaviska tungomålen. Redaktionen af ,,Golos i Petersburg sände , sina hjertigaste önskningar till den panslaviska esten. Från den galiziska staden Stanislowow hade professor Lawroski och flera prester uttalat sin , entusiasm för denna för Böhmen så minnesvärda dag, hvilken skall styrka den panslaviska ömsesidigheten. Jnnevånarne i ryska fästningen Kroustadt, der det under det panslaviska stesttaget till Moskwa förlidet år hölls en lysaude bankett, hade, tillika med en del at den ryska marinens officerare, uttalat sina bästa öns ningar, ,för nationalteaterns fulländande till heder och gagn ir det czekiska tolket och den czekiska kronan. Från den historiskt berömda staden Tabor (i Böhmen) hade följande telegram blifvit insändt: ,,Hell den segerrika Venzelskronan! Hell endrägten! Hell det czekiska folkets tappra anförare! Taen vid festbanketten öppnades med en skål för ,,Böhmens konung. Historikern Palucky utbragte ett lefve för Böhmens ramåtskridande, civilisationen och litteraturen; Rieger talade om den böhmiska kronans och det böbmisk-mähriska folkets omistliga rättigheter samt uppmanade nationen att med lif och blod försvara dessa rättigheter. Två skålar druckos för en fast och innerlig sammanhållning mellan Böhmen och Mähren. Sladkowsky slutade ett längre föredrag med ett lefve för samtige slafvers solidaritet, hvilket besvarades med slava-, ziviooch urarop. Med stor uppmärksamhet följde festmedlemmarne professor Lamanskys (från Petersburg) ryska tal om den slaviska litteraturens bedelse samt om framtiden. Dessutom höllos tal på kroatiska, serbiska, slovakiska, sloveniska och vendiska språken. En säst från det sadisiska Lausitz uttalade mskan om slavernas snara förening och eger. Ryske professorn Neranovie talade ör ,den slaviska idten; Kubin från Ioskva skildrade den slaviska verldens tolta framtid; Novuk (en af cheferna för lovakerna i norra Ungern) uttalade den rhoppningen, att czekerna aldrig skola örgäta sina bröder i Ungern, o. s. v.! lan ser, att de panslaviska minnena från en ethuografiska kongressen 1 Moskwa unu äro mvecket liflioa. IN i I I