ATV EJ be NIT: HWDILDeELUL. om UTRIKES. TYSKLAND. Det demokratiska sällskapet i Berlin har d. 15 dennes hållit et offentligt möte för att bana väg till en förening af folkpartiet i Nordoch Sydtyskland. Salen och tribunerna voro fullsatta af flera tusen personer. Bland andra ver der ett stort antal sydtyska och sachsiska medlemmar af tullparlamentet. Bokhandlaren Jonas, ordförande i det demokratiska sällskapet, öppnede sörhandlingarne. Ett blodigt krig — yttrade han — har skiljt Tysklands stammar från hvarandra. Åtta millioner tyska österrikare äro nu lösslitna från oss och måste sjelfva skapa sig en framtid, utan att kunna draga kraft af föreningen med Tysklaud. Och hvar är enheten i nordtyska förbundet? Samma höjd i skattebördoina samt ett och samma tändnålsgevär — deruti ligger hela enheten; en oerhörd stränghet mot pressen, folkrepresentationens vanmakt och tillbakavisandet af de billigaste önskningar om inre reformer — detta är friheten. i nordtyska förbundet; en stindigt torifarande fruktan för krig — detta är dess makt; förminskning at nationalförmögenheten, ett ständigt aftagande i handel och vandel samt oöfverskådliga tåg af utvandrande landsmän — detta är det nordtyska förbundets välsignelser. Cesterlen från Wirtemberg yttrade: ,,Det är ingen oöfverstiglig klyfta mellan södern och norden. I hafven kämpat mot oss; men I förakten oss icke. Nationalföreningens medlemmar skola tillvägabringa enhet med Tysklands underkastelse ur der storstaten Preussen; det demokratiska partiet söker uppnå enhet genom en federativförbindelse mellan alla tyska stater och stammar. Kolb (från Bayern) höll äfven derpå, att det icke förefunnes någon allvarlig spänning mellan södern och norden, och då man beskyllat sydstaterna för att luta till ultramontanismen, var detta lika ogrundadt, som då man tillvitade dem att hysa hat till Preussen eller luta åt partikularismen. Skattebexillningsrätten har nu — dock icke utan hårda strider — kommit i folkrepresentationens händer. Denna rätt borde endast uppgifvas, om den blefve lagd i händerna på en folkrepresentation för hela Tyskland; men till fördel för militärismen, absolutismen och caesarismen bör detta icke ske. Freisleben (från Wärtemberg) talade i samma riktning. Hans parti skulle, som han yttrade sig, taga plats i nordtyska parlamentet, då friheten vinkade vid dess dörr. Skarpare än alla andra angrep likväl Liebknecht det nordtyska förbundet. Det är icke annat — sade han — än en förstärkning af det Hohenzollernska husets makt på frihetens och det allmänna välståndets bekostnad, likasom öfverhufvud taget hela den preussiska historien icke änder sig om någonting annat. Preussen har med sini sju år förberedda stående armå endast kunnat bringa 600,000 man på benen, men de nordamerikanska Förenta Staterna med sitt milissystem öfver en million. Preussen lider ännu hårdt under följderna af ett 7 veckors krig, hvilket hungersnöden i Ostprussen bevi Ehuru man icke kan tillägga detta möte någon stor politisk betydelse, enär den demokratiska venstern i tullparlamentet och i det nordtyska parlamentet endast räknar ett relativt ringa antal röster, förtjena dessa försök till närmande mellan Nordoch Sydtyskland likväl så till vida uppmärksamhet, som de äro baserade på tanken om återupprättandet af en federativ författning i motsats till den militära enhetsstaten. ÖSTERRIKE. Den czekiska nationalfesten i Prag den 16 dennes har varit så imponerande, att till och med de tyska tidningarne måste medgitva, att den var väl lyckad. Ehuru de officiella talen vittnade om försigtighet och moderation, antog likväl festen etter grundstenens läggande en algjordt politisk och panslavistisk pregel. Vid banketten upplästes en mängd telegrammer från den slaviska verldens mest olika delar. Frå Bulgarien hade woiwoden Panojat, som en af hufvudanförarne för den antitu ska rörelsen, insändt en lyckönskningsadress; från de galiziska ruthenerna hade inträffat en mängd telegrammer; äfven de polska seminaristerna hade sändt sina lyckönskningar. Från Mitrowitz (vid Militärgränsen) blef under starkt jubel uppläst ett telegram, som slutade med orden: Er ära är den panslaviska äran I en depesch från dedra Ungern hette det: Hell den nuvarande endrägten mellan de