ten, brots olla häftiga uttryck, aldrig nekat lydnad för de antagna lagarne om sydstaternas återförande till unionen, ehuru han ställt sitt veto mot alla dessa lagar. Men denna lydnad för lagen skall nafurligtvis ingalunda hindra, att begge kongressens hus skola fortgå vidare på denna väg och genom en mängd nya lagar genomföra den ordning, som det republikanska flertalet önskar, och häruti skola otvifvelaktigt flera uf de senatorer, som röstat emot presidenten, icke undandraga sig att deltaga. Ännu innan den brännande frågan var afgjord, hade representanternas hvs med öfvervägande majoritet (110 röster mot 32) antagit lagar, som gåfvo 6 af sydstaterna rättighet att återinträdn i unionen, nemligen: Arkansas, Alabama, Nordoch Syd-Carolina, Georgia och Louisiana. I alla dessa stater hafva nemligen de nya författningar, som lemna fullt likaberättigande åt hvita och färgade, såväl i politiska rättigheter som vid undervisningen (obligatoriskt skolsystem i gemensamma skolor), blifvit antagna genom folkomröstning. 1 Syd-Carolina — fordom slafstat framför alla — antogs lagen härom med öfver 40,000 rösters majoritet. I de nämnde staterna ha redan nya val till de lagstiftande församlingarna och till embetsmän blifvit företagna. I Syd-Carolina är en republikan, Scott, vald till guvernör, och en neger, vid namn Cordoza, en bildad man, till statssekreterare. I Georgia är republikanen Bullock vald, och på samma sätt har öfverallt flertalet af embetsmän och folkrepresentanter tillsallit det republikanska partiet. Ja, Arkansas har till och med valt två radikala senarorer till kongressen. Äfven äro en mängd negrer öfverallt valda, och i Louisiana i finner man bland dessa icke få, som bära de förnämsta aristokratiska namn: Be gard, Taylor, o. s. v., och hvilka äfven genom sin börd — ehuru oäkta — tillhöra dessa ätter. Likaledes förtjenar anmärkas, att den nya författningen här infört det engelska språket som uteslutande undervisningsoch embetsspråk, samt engelsk lag i st. f. Code Napoleon. Det vilkor, representanternas hus fästat vid Sydstaternas återupptagande, är, att de skola stadfästa den s. k. 14:de ändringen i unionsförfattningen, enligt hvilken antalet af de särskilda staternas representanter i kongressen (d. v. s. i representanternas hus) göres beroende af valmännens antal, så att negrerna blifva frånräknade folknummern, om en stat nekar dem valrätt. Likaledes skola dessa stater utfästa sig för att vidblifva de nuvarande vallistorna, d. v. s. neger-valrätten och med uteslutande af dem, som deltagit i rebellionen. Härigenom skall det repub:ikanska partiet åtminstone för flera är försäkra sig om makten i sydstaterna, hvarifrån det före 1860 var helt och hållet uteslutet, och det skall härigenom blitva utan all betydelse, att en del Nordstater (Ohio, Californien, New-Yersey) under de sednaste åren återtagit sitt förra samtycke till denna förändring, samt att det republikanska partiets öfvervigt i andra stater, t. o. m. i Nya England, börjat aftaga, ja, t. o. m. att nedgå till minoritet. Det har under de sednaste dagarne från Mexiko inträffat tvenne underrättelser af mycket olika slag, men den ena lika öfverraskande som den andra. Kongressen i Mexiko har atskaffat dödsstraf.fet, och presidenten Juarez säges hafva flytt med anledning af en revolution. Dödsstraffets afskaftande skulle man väl sist hafva väntat i Mexiko. Hvad presidentens flykt angår, torde detta rykte icke förtjena tillit. Att detta emellertid kan båda hvad som framdeles skall hända, visar en notis i ,,Courrier des etats unis, som väsendtligen öfverensstämmer med en korrespondens till ,,Kölnische 2eitung., deri det heter: , Mexiko befinner sig för närvarande i fullständigt upplösningstillstånd. Revolutioner höra till ordningen för dagen. Ingenstädes förefinnes det ringaste spår af ordning och säkerhet. Två pretendenter, Negreto och Ortega, hafva uppträdt mot Juarez, och de ha starka partier bakom sig. Vid Stilla harvets kust hafva nya pronunciamentos egt rum, och t. o. m. Corona har icke förmått förskaffa sig lydnad af garnisonen i Guadz lajara. Under dessa omständigheter är handeln lika med noll, statskassan tom, och troheten rubbad hos den kärna af armöen, som ännu icke affallit från Juarez. Underrättelserna från Brasilien gå ut på, att Humaitas fall anses vara nära förestående. Hittills har emellertid — så vidt man vet — ingenting händt, hvaraf man kan draga den slutsatsen, att en så afgörande händelse förestär. Det har ny