Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 maj 1868, sida 2

UTRIKES. FRANKRIKE. Krigsministern har nyligen i regeringens amn afgjort en tvist mellan guvernören Algier, Mac Mahon, och den dervarande ;rkebiskopen. Den sistnämnde hade nemigen begärt, att de barn, som under den ednaste hungersnöden blifvit upptagna i le offentliga asylerna, skulle uppfostras i katholska läran, då guvernören deremot ville sända dem tillbaka till sina stammar. dag åtta dagar sedan kom erkebiskopen sjelf till Frankrike för att genomdrifva sin plan. En skrifvelse från krigsministern har mellertid på ett mycket energiskt sätt underrättat honom om, att regeringen icke illade en sådan propaganda för katholska äran. Det tål, som kejsarens adjutant general de Failly (hvilken var chet för den sednaste expeditionen till Rom) hållit i lägret vid Chalons till sina officerare, och som framkallat så många oroande rykten, lydde sålunda: ,, Mina herrar! Jag är lycklig och stolt öfver att vara kallad till öfverbefälet öfver Er. Jag känner redan många af Er, och många bland Er känna mig, åtminstone till namnet. Vi äro sammanuragna i läger icke för nöjes, utan för nyttas skull, och detta är nog, för att vi oförtöfvadt måste börja manövrerna. Inöfvandet af specialiteterna skola vi förbigå och istället genast taga ihop med de fältöfningar, som motsvara kriget. Sedan de förbättrade vapnen förändrat taktiken, så är det icke föreskrifterna för vapnens handhafvande, utan användandet af taktikens reglor, under de förändrade rörelseförhällandena, som skola modifieras. Då ett krig icke tillhörer omöjligheterna, bör vårt arbete vara allvarsamt, men tillika enkelt och fruktbärande. Jag återupprepar, mina herrar, att det för mig är en ära att stå i spetsen för Er, 0. s. v. Under ledning af Jules Favre, Picard och Marie skall med första i Paris utkomma en ny tidning, ,,VEbeteur, hvars hufvudredaktör lärer skola blifva AndrePasquet och som skall tjena till centralpunkt för det liberala partiets valsträfvanden i hela Frankrike. Angående Thiers protektionistiska tal i lagstiftande församlingen skrifves till ,Köln. 2eit.: , Thiers har i sitt sednaste tal utvecklat stor vältalighet och mycken längesedan föråldrad vishet. Den gamle ,borggrefven har alltid förutsett, förutsagt och förordat allt; det är endast skada, att sedan Ludvig Filips tid man icke vetat värdera denna visbet. Både i nationalekonomiskt och andra afseenden är han långt efter sin tid; men han uppstiger ändå på tribunen och jemrar sig öfver, att icke blott England, utan äfven både Tyskland och Italien, till skada för Frankrike, adopterat frihandelsprinciperna. Hade Thiers varit i kejsar Napoleons ställe, skulle det naturligtvis hafva gått på helt annat sätt. Tidningarne gyckla mycket med Thiers uppträdande i förenämnda fråga; bland annat yttras: ,,Om detta är det högsta, som den skola, hvars organ Thiers är, förmår lemna, så kan man väl säga: ,mycket väsen för ingenting! Den nationalekonomiska delen af talet synes emellertid icke hafva varit hufvudsaken, hvilken väl egentligen var en anklagelse mot den mans regering, som varit förblindad nog att icke skänka Thiers sitt förtroende. Handelsfördraget med England var — efter Thiers förmenande — ett nationalekonomiskt statsstreck. Forcade de la Roquetle svarade Thiers i regeringens namn, och hans tal är högligen gilladt af frihandelsvännerna. ITALIEN. I deputeradekammaren har finansministern Cambray-Digny den 14 dennes begärt en extra bevillning på 300,000 lire, som skall användas till utrotande af gräshopporna på Sardinien. ENGLAND. Från London meddelas: ,,48 af de mest ansedda firmor i City hafva öfverlemnat den härvarande österrikiske ambassadören grefve Apponyi en protest mot den af riksrådet i Wien föreslagna kupongskatten för utländska innehafvare af österrikiska statsobligationerk. , Times yttrar med anledning häraf, att de stora penningebörserna i Europa skola utesluta Österrike från hvarje framtida penningelån, ifall denna beskattning af utländska kreditorer icke frånträdes. Ä Två dagar efter lord Brougham har en annan välbekant vetenskapsman, den 85