Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 maj 1868, sida 2

Article Image
närvarande att tömma tacksamhets-och välgångsskålen för den förtjente mannen, hvilken uppmaning med entusiasm efterkoms. Skälen beledsagades af ett niosaldigt hurrarop och efterföljdes af följande, utaf hr doktor Biörklund författade och upplästa, poem: Likt åldrigt träd, som sig bland urskog höjer, Ett ädelt minne än från flydda dar, Uti hvars krona sista strålen dröjer Af qvyällens sol, liksom en gloria, qvar, — Så bland oss står Du, vördnadsvärde gamle! Kring silfverhårig visdom vi oss samle. Ja, än en gång, ack, för en stund allena! Vi återbördat Dig med hjertats lag. Från lifvets skiljda värf vi här förena Oss i en känsla omkring Dig i dag. Den känslan är den vördnad som vi bära För mannen, som åt Arbetet gaf ära. Dn var det, som bär byggde först dess tempel Och tände ljuset med ditt eget der; Som prydde handens verk med konstens stämpel Och gjorde mödan för dess söner kär, Då Du förstod att adla deras sinne, Att väcka skönhetskänslans lif derinne. Du facklan tog ur Vetenskapens händer Och gick med den till folkets söner ned; Och med en kärlek, som ej återvänder, Du ljus och vetande ibland dem spred; Och hvad Du sådde då för dar, som komma, Det har växt upp och står alltren i blomma. Hur många minnen här i dessa bygder, I denna stad förtälja icke än Om Lärarns nit, om Medborgsmannens dygder, Om konstens, tonernas, det vittras Vän! När något godt man hör från ett förflutet, Med det man hör Ditt namn ock sammanknutet. Så har Du verkat medan dagen varat I ljusets tjenst för oss, för Sverges land; Så har ock lifvet åt Din qväll förvarat En lön, som ej kan ges af jordisk hand: Att ännu här få se Ditt sädes skördar, Att se ett tacksamt folk, som dig välsignar, vördar. Hr professor Palmstedt tackade hjertligt och med rörelse för den honom egnade hyllning och slutade med en välgångsönskan för Göteborgs samhälle. Sedan ordet härpå lemnats fritt, utbringades en mängd skålar, såsom: af prof. v. Schoultz för de nu återkomna riksdagsmännen från Göteborg, hvilken skål besvarades af hr S. A. Hedlund, af lektor Blomstrand för prof. Palmstedt, såsom befrämjare af den svenska industrien och slöjdfliten; af rådman Risberg, likaledes för hedersgästen, med en tacksägelse å hans fordna elevers vägnar; vidare: skålar för de äldste tillstädesvarande industriidkarne, hrr J. A. Rossing och J. R. Selling, m. fl. a. skålar. — Skålarne interfolierades af vackra sånger. Festen, under hvilken den angenämaste stämning var rådande, afslutades vid midnattstiden. Under de närmast föregående dagarne af sitt vistande härstädes har herr prof. Palmstedt varit föremål för hyllningar från dels Frivilliga Brandkårens, dels Arbetareföreningens sida, hvilka korporationer uppvaktat prot. P. utanför hans bostad med sång, tal och lefverop. ; — Sammanträde hölls i går eftermiddag å handelsbörsen mellan åtskilliga stadens husegare, i och för öfverläggning om nödiga åtgärder för betryggande af Göteborgs pudrettberedningsbolags verksamhet. Sedan hr J. J. Dickson benäget åtagit sig att leda förhandlingarne, föredrogs det af komiterade i frågan afgifna utlåtande, som varit infördt i stadens tidningar. Ordföranden i bolagets styrelse, hr S. A. Hedlund, begärde ordet och redogjorde för såväl bolagets uppkomst som de omständigheter, hvilka föranledt dess nu iråkade bekymmersamma ställning. Vid bolagets bildande företeddes af dess upphofsman, hr J. Andersson — hvilkens namn tal:n anförde med oförminskad aktning — intyg från framstående jordbrukare i Vestergötland rörande den af hr A. förut bedrifna pudrettberedning. Man ansåg sig dermed betryggad för afsättningen at det, etter förut använd metod, beredda fabrikatet, till det då angifna pris. Redan andra året ingingo likväl klagomål öfver dels blandningsämnena, dels priset, hvadan bolaget måste, för att betrygga fabrikatets försäljning, dels använda nästan enbart kalk, dels sänka priset. Då en prissänkning af 10 öre pr kubikfot gör c:a 15,000 rdr om året, kunde man finna hvad detta betydde. Bolaget måste, för att kunna fortfara, söka ersättning af husegarne och fann dervid ett välvilligt tillmötesgående, men ersättningssumman uppgick likväl ännu till ett otillräckligt belopp. Emellertid var afsättningen under förra året ganska god och då dertill kom, att de mest tillfredsställande intyg om resultaterna af pudrettens användning ingingo från en mängd aktade jordbrukare, ansåg styrelsen bolagets verksamhet betryggad. Det var i denna öfvertygelse talaren begaf sig, vid årets början, upp tillriksdagen. Med smärtsam öfverraskning emottog han då, någon tid derefter, underrättelsen, att det uppgjerda bokslutet visade en förlust under 1867 af 17 å 18,000 rdr. Han ansåg det vara omöjligt och ville tro att ett misstag egt rum, men förhållandet var det uppgifna, om också möjligen inventariet kan visa vid realiseringen ett bättre resultat än det belopp, hvartill det måst upptagas. Bolaget kunde ej fertsätta en så ruinerande affär, huru gagnelig den än vore för det allmänna. Med bekymmer mötte talaren de husegare, hvartill bolaget iklädt sig förbindelser, hvilka det ej kunde uppfylla. En tröst låge dock deri, att de

19 maj 1868, sida 2

Thumbnail