Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 maj 1868, sida 2

mycket med den böhmiska frågan, enär ordnandet af förhålland t till Ungern och genomförandet af det konstitutionella systemet i riket vestra halfdel gjort anspråk på hans hela tid och arbetskraft; de förvecklingar och olägenheter, som czekernas assiva motstånd alltemellanåt medfört ör lagstistningsarbetena, har han ansett sig böra uppskjuta till en lägligare och lugnare tidpunkt. Några gånger har dock betydelsen af den böhmiska frågan och vigten af en öfverenskommelse mellan det tyska och slaviska elementet i staten visat sig mera oundvikligt; så t. ex. förlidet år, då de slaviska stammarne i Österrike under de czekiska partichefernas ledning sändt sina deputerade till den ethnografiska expositionen i Moskwa, och den ryska nationalhymnen hade blifvit den sång, som ständigt hördes vid folkförsamlingar och fester i Prag, Brinn, Agram och Laibach. Det vill likväl synas nu, som om man i kejsarens råd blifvit enig om, att den tidpunkt inträdt, då ett bestämdt beslut i afseende på Böhmen måste tagas. Från Wien skritves den 7 dennes: ,,Den 22 begifver sig kejsaren till Prag, åtföljd af ministerpresideuten furst Auersperg och inrikesministern Giskra. Han skall vid detta tillfälle göra ett försök att förmå cheferna för det czekiska partiet att öfvergifva sin hittills varande opposition samt att erkänna de nya statsrättsliga formerna. Regeringen ämnar inkalla böhmiska landtdagen för att derigenom lemna de czekiska politici tillfälle att på lojalt sätt leda rörelsen in i ett annat spår. Man är beredd att göra czekerna mycket väsendtliga materiella koncessioner, som skola öppna nya resurser för landet; kejsaren skall sjeli taga förmedlings-och försoningsverket i sin hand. Men om czekerna fortfara att intaga samma negativa ståndpunkt som hittills, och om deras deputerade icke möta på landtdagen, så är regeringen besluten för att utskrifva direkta val till riksrådet för att på detta sätt erhålla ett tillfredsställande resultat. Huru önskligt det emellertid än kuude vara för Österrike att komma till lugn i sitt inre efter i många våldsamma stormar, är det likil endast ringa utsigt till, att en fredlig öfverenskommelse med den nordslaviska befolkningen skall kunna åstadkonimas på den nuvarande basis samt af den nuvarande ministeren i Wien. Furst Auersperg, som skall atfölja kejsaren på den förestaende resan till Prag, är mycket noga bekant med förhållandena i Böhmen, men en ifrig motståndare till det czekiska folket och den czekiska adeln, hvars medlemmar under debatten om konkordatet i Mars månad till en del lemnade sina platser i herrehuset. Inrikesministern Giskra från Mähren (af judisk slägt) är en duglig administrativ embetsman, men lutar — så vidt man känner — äfven åt den tyska sidan. Beust sjelf låter — i sin uppfattning af den böhmiska frågan — utan tvifvel leda sig af sina vänner i ministeren, Uerbst och Hausner, begge från Prag och begge motståndare af gammalt till det czekiska partiet. Då det i kejsarens omgifning icke finnes en enda minister, som kan sägas representera den czekiska nationen (polackerna i Galizien ba åtminstone Potocki), så är uppenbarligen ringa utsigt för en fredlig biläggning. Dertill kommer, att den nationella rörelsen i Böhmen för närvarande är starkare än någonsin förr, dels på grund af den panslaviska agitationen, dels genom de ständiga slitningar, hvartill tyskarne sjelfva gifva anledning. Den dagliga striden mellan den czekiska och tyska pressen i Böhmen är så förbittrad, som den någonsin varit. Särskild anleding är den czekiska nationalfest, som i förrgår skulle ega rum i Prag. Det har nemligen lyckats czekerna efter 20 års fortsatta outtröttliga sträfvanden att samla en fond, som är tillräcklig för byggandet at en stor ezekisk nationaltheater i Prag, hvilken skall träda inom skrankorna mot den förra tyska scenen. Den 16 d:s skulle under stora festligheter grunden läggas till len nya byggnaden. I ett upprop, som festkomitten utfärdat till samtliga czeker Böhmen, Mähren och Schlesien, talas om nationens återuppståndelse från träldom och åsidosättande gentemot en fremmande olkstam. De officiella hammarslagen på zrundstenen voro sålunda fördelade, att listorikern Polacky skulle göra första slaset ,på nationens vagnar, det andra: ståthållaren i Prag, det tredje: ötverlandtnarskalken, det tjerde: Ladislaus Riegel, let femte: Prazak på den böhmisk-mähriska klubbens vägnar, det sjette: stadens vorgmästare Claudy, 0. s. v. Enligt ett meddelande af den 13 dennes ölls den 10 dennes på Georgsberget vid kändnitz en stor czekisk folkfest, i hvilcen icke mindre än 20,000 personer dela — trare Skadespel