Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 maj 1868, sida 1

Båda begäfvo sig till giftrummet. Jean tog der flera flaskor, som han ansåg sig kunna beböfva, och krossade de öfriga. — Vi skola bortföra registren på samma gång som skatten, sade han till ungraren. — Redan i morgon skall jag verkställa förflyttningen. De nedstego och togo vägen till cisternen. Då de nalkades, varseblefvo de ett ljussken. — Vi äro icke ensamma, sade Jean till magyaren, och han släckte sin lanterna. De sågo då monseigneur och Robert Kodom nedlutade öfver den öppning, som förde till källaren, der ,,De Tjugoens skatter voro hopade. — Denna under många år så väl förvarade hemlighet är nu nästan upptäckt, sade Robert. — Andra än vi hitta vägen hit. Vi måste rädda vår makt. — Der finns knappt en fots vatten. Vi skola först tänka på att rädda samfundets skatt. — Har ni gjort det vi kommo öfverens om? frågade monseigneur. — Ja, svarade Kodom. Jag har köpt huset vid la Place de Pantheon. Källaren gränsar intill katakomberna. Der är endast en mur att genombryta, och passagen är fri. Der finnas djupare och mera dolda hålor än oublietterna, som hafva förrådt oss. VI I hvilket man återfinner herr Poitevin. — Vattenledningarne gå under katakomberna. Här och der visar en öppning