Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 maj 1868, sida 1

RN ELIi1LÅTTLURELILI.4 —— Riksdagsbref. Stockholm d. 11 Maj 1868. Riksdagen har afslutat behandlingen af särskilta utskottets vidlyftiga betänkande med anledning af herr Björcks motion. Frågan rör, såsom man känner, förvandla lingen af de s. k.kollegierna till byråer en under de respektiva departementerna, sedan den domsrätt, som tillkommer dem i vissa ärender, blifvit gjord umbärlig, hufvudsakligen derigenom att målen förflyttats till domstolarne. Första kammaren afgjorde detta ärende på Fredagsaftonen, och andra kammaren på Lördagsförmiddagen, båda dock med olika resultat, i det första kammaren antog reservanternes mening (som talade blott om vissa förvaltande verks ,,sammanslagning), men andra kammaren, med stor majoritet, särsskilta utskottets förslag, hvilket var hufvudsakligen detsamma som herr Björck motionerat. Af beslutens skiljaktighet följer, att ingen skrifvelse i ämnet kommer att till K. M:t af riksdagen aflåtas; men frågan är dock allvarligt satt på dagordningen. Äfven de som önska reformen, särskildt med hänsyn till någon reduktion i vårt embetsmannaväsen, måste erkänna att den är ganska svårlöst. Framförallt möter indragningen af kammarkollegium stora ölägenheter. Men nog är det klart, att statens förvaltning vunne uti reda, enkelhet och bestämdhet, derigenom att departementalordningen blefve genomförd, så att hvarje regeringsdepartement fördelades, efter ärendernas beskaffenhet, i underafdelningar eller s. k. byråer, i spetsen hvarför stode en särskild chef, såsom man redan börjat ordna sakerna inom ecklesiastikdepartementet, der det finnes en byråchef för elementarläroverken öch en dito för folkskoleärender. Befunnes det, att vissa ärenden tarfvade en kollegial behandling, så vore intet hinder, såsom utskottet äfven antydt, att låta samteliga byråcheferna i ett departement bilda ett. råd eller kollegium under departementschesens presidium. Debatten öfver ifrågavarande betänkansde hade den för andra kammaren ovanliga karakter, att den bestod af endast längre, genomförda föredrag, saknande alltså dessa korta improvisationer från en mängd talares sida, som gifva en egendomlig friskhet åt andra kåmmarens debatter. Det kan frågas: hvad gagn har landet haft af alla dessa många och stora reformförslag, som uppdykat, för att blott undertryckas, dels till följd af opinionens omogenhet, sakens svårighet och riksdagarnes korthet, dels till följd af första kammarens motstånd? — Vore det icke bättre att förslagen ej blifvit ännu på någon tid väckta? Enligt mitt förmenande, skall man en gång inse och erkänna, att de förarbeten, som flera omfattande motioner nu fram kallat, haft en stor betydelse för sakernas framtida utveckling, i hvilken de varit ett oundgängligt moment. Likasom växten börjar med fröets nedmyllande i jorden, der det har sin skenbara hvilotid, hvilken endast otåligheten eller okunnigheten betraktar såsom en död dvala, så hafva samhällsformerna sina utvecklingsperioder, hvilka äro alla lika vigtiga. Man finner icke att hvarje år lemnat ett stort resultat, men sammanlägger man slera års arhete, skall man finna en ganska god slutsumma. Äfven den verksammasts menniska kan ej högt uppskatta hvarje dags. uträttade arbete; men öfverblickar kon summan af flera års verk, blir det, helt visst icke så litet. På Lördagsastonen förekom i andra kammaren statsutskottets förslag till arfvoden åt riksdagens tjenstemän och betjening. Detta förslag utgjorde en ny erinran om det ofta anmärkta förhållandet, att samma representation, som fordrarden största sparsamhet från regeringens och andra styrelsers sida beträffande tjenstemäns antal och aflöning, är mycket frikostig mot sina egna. Så består sig andra kammaren ej mindre än 11 vaktmästare; så lemnar man arfvoden om nära 20 rdr om dagen åt sina sekreterare, äfven då dessa tillika innebafva lönande ordinarie embetsmannabesfattningarSå lemnar man extra dusörer På nulldratals riksdaler, ja ända till tusentals. Vid föredragningen af statsutskottets betänkande i ämnet, gjordes några gan-. ska allvarliga anmärkningar i detta hä aseende, icke för att de kunde nu, Hksdagens sista timma, leda till något resultat, men såsom en varning jör framtiden. Det är sannt, att riksdegens längd betingas i högsta grad af kansliernas oförtrutna arbete, hvadan också dessa tjenstemän böra vara väl honorerade; men tydligt är, att man här kommit till en öfverdrift, som bör korrigeras. Andra kammaren antog i astonens plenum ett af lagutskottet utarbetadt förslag till intecknande af lösegendom, för att. kunna begagna denna såsom pant, medi undvikande af de förhatliga lösöreköpenBeklagligen har första kammaren förkastat förslaget, hvadan detsamma för denna riksdag förfallit. Tydligt är dock, att sm dör hela nationens ekonomiska välärd så ytterst vigtiga sörfattnin engång måste blifva en verklighet. 3 Det Ridderstolpeska huset måste fram äfven vid denna riksdag. Regeringen hade föreslagit antingen att huset skulle, med: en kostnad af 107,000 rår, ombyggas, för — en om vattnet se sina skatter, hvilka glittade som kristaller under en klip — Allt är icke qvar der, sade Kodom. — Vi se visserligen guldoch silfvertacor, — men flexa af kaggarne äro tomraalistaren är död, — och vi ha blifvit, petnlna 22