Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 maj 1868, sida 2

Från Churhessen höras starka klagomål öfver den ställning, i hvilken de juridiska embetsmännen och specielt advokaterna kommit efter churfustendömets införlifvande med Preussen. ,Det är ett ödets Jironi — heter det i en skrifvelse från Kasssel till Augsb. allg. Zeit. — att just det sstånd, som mera än något annat försvarat sannexionen som en historisk nödvändigI het och arbetat på att kullkasta den törra ssakernas ordning, genom den politiska omhvälfningen kommit i en mera förtryckt ställning, än någon annan samhällsklass. Förr var advokaternas i Churhessen ställning afundsvärd; deras arbeten blefvo rundligt betalta efter en lagligen fastställd taxa; men deremot hafva de genom införandet af den preussiska taxan förlorat en stor del af sina inkomster, så att de icke sällan måste kämpa med brödbekymmer. Alla föreställningar och protester, som blifvit inlemnade till vederbörande myndigheter, ha varit; fruktlösa; detsamma var fallet med ett memorandum, som blef omedelbart insändt till konungen af Preussen. De hafva fått det skriftliga svaret, att det nuvarande tillståndet endast kan modifieras på lagstiftningsväg, samt att regeringen för närvarande icke ämnar föreslå förändringar i detta afseende. . LUXEMBURG. Här utgifves en annexionistisk tidning, fAvenir, som gjort till sin uppgift att göra storhertigdömets innevånare förtrogna med tanken på att framdeles komma att sutgöra en del af den franska nationen. Vi beklaga — heter det i tidningens program — att vi icke kunna hysa något förtroende till Londoneröfverenskommelsens oföränderlighet. Historien visar, huru lätt traktater på sednare tider smälta hän, då de icke motsvara folkets behol. Våra sympathier äro för Frankrike; ty der finna vi bjertan, som förstå våra; der finna vi obestridligen källor till välstånd och lycka; I der finna vi den sanna framtiden för vår unga generation. Angående denna annexionistiska tidning har ett mycket häftigt uppträde egt rum i ett af deputeradekammarens i Luxemburg sednaste möten. Deputeraden Brasseur framställde nemligen till regeringen en förfrågan om sde annexionistiska agitationer till förmån för Frankrike, som hade till sin organ den nyligen upprättade ,,LAvenir. Regeringen sade i sitt svar sig vilja förhindra en sådan propaganda, men bestred för öfrigt rigtigheten af det, som blifvit anfördt som bevis för, det en otillåtlig agitation bedrefs. ITALIEN. Konungen har den 28 April ätervändt till Florens. Det nyförmälda paret skulle inträffa der två dagar sednare. Från jernvägsstationen Castello, tre mil från Florens, skulle resan till hufvudstaden ske (i vagn. Konungen skulle mottaga det I höga paret i Palazzo Pitti. Bland förmälningsskänkerna var äfven en, som påfsvuen sändt till prinsessan, nemligen en I kopia utaf en af Rafaels madonnabilder i romersk mosaik, infattad i en dyrbar ram. En annan present är Alessandro Manzonis soriginalafhandling ,,om italienska språkets senhet., hvilken present i undervisningsministerns namn öfverlemnades af senatorn grefve Chiavarina. Erkebiskopen af Turin har, med anledning af förmälninsgen, utfärdat ett herdebref, i hvilket han med stor värma yttrar sig för den kungIliga dynastien och i obestämda fraser äfven för det förenade Italien; det heter deri bland annat: , Just då det ville synas, som om tvedrägten ånyo skulle försöka förnya de gamla splittringarne, höja sig från dengena ändan af landet till den andra, från det ena hafvet till det andra ett allmänt bifallsrop för det kungl. paret, med önskningar för dess fortfarande lycka, såsom ett löfte om en lycklig framtid för folket. Viktor Emanuel har utnämnt den gamle maestron Rossini till storkorset af den nystittade Kronoorden; chevalier Nigra öfverlemnade insignierna. Tvenne andra berömda italienska kompositörer — Mercadanti och Verdi — fingo kommendörskorset af samma orden. Monsignore Andrea Pila, f. d. inrikesminister och sedan apostolisk generalauditör, har aflidit af harm deröfver, att han vid den sednaste kardinalutnämningen blifvit förbigången. Han dog den 23 April — i gallfeber. FRANKRIKE. France berättar att det med första skall ske några förändringar i den franska diplomatiska kåren. General Fleury skulle blifva ambassadör i Petersburg i st. f. furst Talleyrand, och hertig Persiyny skulle i st. f. grefve Sartiges bli ambassa-. dör i Rom. Ä