Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 maj 1868, sida 3

mera hade att antaga och på derom gjord ansökan afskeda skogsuppsyningsmän i allmänhet, hvaremot skogsstyrelsen ansåg sig endast ega befogenhet att tillsätta och bevilja afsked från de skogsuppsyningsmansbefattningar, hvilka voro i fräga vid den särskilda förstärkning af skogsstaten, som i ofvanberörda kgl. bref omförmäldes; har Kongl. Maj:t uppå dess befhdes tillika framställda anhållan om föreskrift i ämnet, ester inhemtande af skogsstyrelsens utlåtande, funnit godt, med bifall till Kongl. Maj:ts befhdes hemställan, förklara, att skogsstyrelsen hädanefter må ega att antaga och förafskeda så väl ordinarie som extra ordinarie skogsuppsyningsmän. — Mllitäruppvisningar. En i flera hän. seenden ganska intressant årsuppvisning i gymna stik och fäktning med det i hufvudstaden förlagda norska garde försiggick i förrgår på morgonen i flottans vackra och rymliga exercishus på Skeppsholmen. Styrkan belöpte sig till något öfver 100 man. Uppvisningen börjades i A) bajonettfäktning, under ledning af sekundlöjtnant Andersen; derpå, under premierlöjtnant Graffs ledning, i B) gymnastik: 1) linie-gymnastik (ben-, armoch hufvudrörelser m. m.), 2) entrå-rörelser, 3) linie-gymnastik, 4) pyramider (formerade till 3 mans höjd), 5) hoppning (språng på och öfver häst samt öfver tåg m. m.) och 6) afslutningsrörelser. Äfven vid denna uppvisning rättfärdigade de norska jägarne det vitsord de så ofta förut förskaffat sig om mycken precision, vighet, raskhet och hurtighet. fter gymnastikens slut utfördes af en stark kör, deri mer än halfva kompaniet deltog, särdeles vackra sånger, under anförande af musikdirektör Fröberg, enligt följande program: 1) ,,Vintren rasat ut bland våra fjellar (0. Lindblad), 2) ,,Du undersköna dal (G), 3) ,,Blåsen nu alla och 4) ,Käraste Bröder (Bellman) samt 5) ,,Brudeferden i Hardanger (Kjaerulff). Isynnerhet denna sednare komposition, som sednast tillvann sig så mycket beröm vid studenternas uppträdande i Paris, anslog åhörarne lifligt, och sjungen af de raska norska ,Gutter förflyttade den ovilkorligen åhörarne i tankarne till Norges storartade, natursköna berg och fjordar. Denna uppvisning hedrades med konungens samt hertigarnes af Östergöthland och Dalarne närvaro. Bland de närvarande märktes för öfrigt h. exc. hr norske statsministern Sibbern samt statsråden Möinichen och Haffner, statsrådet generalmajor Abelin, h. exc. envoyen grefve von Scheel-Plessen, generalmajorerne Silfverstolpe, frih. Bildt, grefvarne Björnstjerna och Lagerberg samt Lagercrantz, öfverste Silfverstolpe, öfverstlöjtnant Nybleus, major Witt m. fl. svenska och norska officerare samt åtskilliga damer. — Bondkögskolefonden. A-B. meddelar, att man funnit sig böra till början af hösten uppskjuta de förut omnämnda föreläsningarne till förmån för bondhögskolefonden, för att undvika kollision med de af statsmedel bekostade populära föreläsningar, som mot förmodan ännu fortsättas, och konkurrens med den ingående vackra årstiden. — Tyrskeppsbefälkafvare. Till befälhafvare på det för alla seglare norrut välkomna fyrskeppet , Svenska Björn, som bygges af jern vid Lindholmens mekaniska verkstad och instundande Juni månad kommer att utläggas vid klippan med samma namn, har lotsverket antagit och förordnat sjökapten H. G. Schröder. — Dödsfall. Seniorn bland hufvudstadens läkare d:r Carl Adolf Opphoff afled den 24 dennes, 7812 år gammal. Tillhörande en gammal vallonslägt, hvars siste ättling han var, föddes han i Lindesberg, der fadren var stadsoch bergsläkare och modren en dotter till assistenten i kirurgiska societeten, regementsläkaren Turvid Kristian Lillienvaldh. Han egnade sig tidigt åt samma yrke som far och morfar, inskrefs såsom fältskärselev hos den sistnämnde redan 1802, blef student i Upsala 1804 och året derpå kirurgisk stipendiat. I denna egenskap beordrades han, endast 17 år gammal, till den i Pommern under Gustaf IV Adolfs befäl sammandragna armåeen, der han anställdes såsom underläkare vid armåens sjukhus, och tjenstgjorde till slutet af år 1806. Året derpå beordrades han till underläkare på örlogsskeppet ,Adolf Fredrik, samt 1808 på örlogsskeppet Försigtigheten, under dessa fartygs expeditioner till skyddande af vår handel. Sistnämnde år tog han medicofilosofiekandidat-examen i Upsala, och erhöll derefter 1809 anställning såsom uppbördsläkare på örlogsflottan, samt begaf sig efter slutad expedition åter till Upsala, der han 1810 blef medicine kandidat. Efter fulländad tjenstgöring vid Serafimerlasarettet tog han 1812 medicinelicentiatexamen, och blef 1813 både kirurgicoch medicine doktor. Samma år befordrad till pensionär i fältläkarekåren, erhöll han order att såsom sjukhusläkare följa svenska armåen till Tyskland, och tjenstgjorde såväl detta år som påföljande året i nyssnämnda egenskap vid fältsjukhusen i Tyskland, Brabant, Holstein och Norge. Etter afslutad fred utnämndes Opphoff till bataljonsläkare vid lifregementets kyrassierer och erhöll 1817 regementsläkare namn, heder och värdighet, hvarefter han 1819 befordrades till regementsläkare vid Andra lifgardet, hvilken tjenst han bibehöll i trettiosex år till 1855, då han derifrån tog afsked. Under denna sin långa tjenstetid hade han hedrats med åtskilliga befattningar: således bestred han brigadläkaretjenst 1833—34 och 35, samt många gånger öfverfältläkaretjensten vid Stockholms gårnison. Han blef 1832 riddare af Wasaorden, erhöll 1854 Nordstjerneorden och 1856 konung Carl XIV Johans medalj. Jubeldoktor blef han 1863. Den obetydliga pension, som han efter 50 års tjenstetid, derunder han gjort trenne fälttåg, åtnjöt, höjdes sjelfvilligt af rikets ständer, flera år efter det han lemnat statens tjenst, hvilket särdeleg gladde den varmhjertade, giktbrutne gubben, på samma gång som det bidrog att befria honom från dagliga näringsbekymmer. Han var en ärans man, värderad och älskad af alla som kommit i tillfälle att närmare känna ho