Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 maj 1868, sida 1

Reseskildringar från England och Amerika. Sista brefvet. Sociala bilder. — The Ragged School. — Workhöns — Den största ost i s Ryrmner y HårBonk. — Birkenhead. — Bilder från staden och omnejden. — Afresa till Hull. — Wilberforce minne. Oaktadt, som kändt är, man i England offrar millioner på inrättningar, syftande att afhjelpa andlig och materiel nöd, är det dock ett faktum, att Liverpool, den rika handelsstaden, hvad beträffar institutioner för de fattigare klassernas bästa, ej kan uthålla en jemförelse med de större städerna på andra sidan Atlanten eller med Göteborg. Stadens gator äro uppfyllda af barn i trasor, hvilka i stora flockar anropa förbigående om bröd eller om en penny. Tidningskolportörerna och skoputsarne, hvilkas antal är legio, ha ett utseende vittnande om den sörfärligaste uselhet. Kläder kan man med skäl ej säga skyla deras lemmar, som äro omvirade med trasor eller framlysa under plagg egnade för lumpsamlarens korg. Sorgligt är också dessa stackares öde; de uppfostras, lefva och dö på gatan. Att mildra och, om möjligt upphäfva detta elände, utgören uppgift, hvarpå samhället nu börjat arbeta, och flera tusen pund st. äro redan insamlade för ändamålet. Man har skolor, der dessa vanvårdade, hemlösa barn få lära såväl de nödvändigaste kunskaper, som olika handtverk, och aflade jag besök uti en dylik inrättning, hvaruti årligen 600 till 700 små blifva uppfostrade. Skolans namn är The Kirdale Industrial Ragged School and Free School-Room Church. Föreståndaren är en rev. Lester, i hvilken jag fann en prestman, som väl förstod sitt svåra kall. Då jag besökte skolan, var en exposition anordnad uti skolsalen, der stadens lyckligt lottade damer fungerade som försäljerskor utaf de utställda artiklarne. Jag kom således i lämplig tid för att få för ögonen ett bevis på det deltagande skolan åtnjuter. Det var glädjande att se huru de älskvärda misserna förstodo att lägga an på gentlemännens ädlare känslor 1Å att Rmauftrölå guldmynt åt sina små skyddslingar. Det var en motbild till Göteborgs damers ädla verksamhet i samma syfte. Om sjelfva skolan och dess lärosalar vill jag helst underlåta att fälla något annat omdöme än det, att liknande uppoffringar ännu äro behöfliga, innan de anspråk kunna tilliredsstallas, som vår tid ställer på en dylik inrättning.