Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 april 1868, sida 2

OTKIKH. ÖSTERRIKE. En vigtig led i den kedja af reformer som under de sednaste tvenne åren dels blifvit förbisedda, dels genomförda i der österrikiska monarkien, är armäreformen Efter slaget vid Sadowa var nödvändig heten af en ny armborganisation så tydlig, att det genast tillsattes en kommission af fackmän för att utarbeta planer till en sådan reform. Att regeringen först nu — efter nära två års förlopp — kommit så långt, att den kan meddela riksrådet i Wien och riksdagen i Pesth resultatet af dessa arbeten, har sin grund i den försattningskris, som monarkien genomgått. Den 13 dennes har rikskansleren Beust tillika med rikskrigsministern general Kuhn rest till Pesth för att diskutera armålagförslaget i förening med ungerska ministeren samt att uppgöra om den definitiva form, i hvilken detsamma skall föreläggas riksdagen i Pesth. Såvidt man vet, är det likväl endast en del af lagen, nemligen den del, som rörer sättet för utskrifningen och landtvärnets organisation, som skall föreläggas den ungerska riksdageu, enär lagens öfriga innehåll efter 1867 års författning sorterar under riksdelegationerna. Riksförfattningens 11:te art. bestämmer: ,,Ledningen och organisationen af den ungerska armåen som integrerande del af hela monarkiens armå tillkommer IH. Maj:t kejsaren. Det demokratiska och ultranationella partiet på riksdagen i Pesth tolkar nu uttrycket ,,den ungerska armåen sålunda, att det skulle gifva Ungern rättighet till. en sjelfständig armå, hvaremot det moderata partiet betonar, att den ungerska krigsstyrkan skall vara en integrerande del af hela den kejserliga armåen.