Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 april 1868, sida 2

nmimi ARE anspråk, men säges föröfrigt hafva förklarat, att kronan icke kan gå in på en delning af armöen. Att venstern skall motsätta sig armlagen och agitera befolkningen, anser man som afgjordt, men lika säkert är, att det stora moderata partiet under Deaks ledning skall komma att afgöra lagens slutliga öde. Rikskanslerens politik gynnas äfven i denna sak af lyckliga omständigheter. Upplösning och split ha under den sednaste tiden rådt bland medlemmarne af den ungerska riksdagens venster, enär det ultraradikala partiet förklarat sig missbelåtet med vensterns chefer, Ghicay och Iisza, samt konstituerat sig som ett eget parti under Keglevich och Joekay. I början af innevarande månad hafva dessa tvenne partier visserligen åter antagit ett gemensamt politiskt program, som går ut på att skarpt framhålla personalunionen, men till och med om de tvenne afdelningarne af venstern förena sig i motståndet mot armålagen, skall deras antal likväl knappast utgöra tredjedelen af Deakpartiets anhängare, Till hösten utgå de ungerska deputerades mandater, och nya val förestå säledes då; men det kan knappast betvislas, att regeringen ånyo skall få samma tätt slutna majoritet på riksdagen, som förut. Att sinnesstämningen i Ungern efter förlikning med Österrike och författningens återupprättande blifvit en helt annan, än under Schmerlings minister, framgår af befolkningens hållning under den märkliga strid, som under den sednaste tiden förekommit mellan tvenne af koryferna från den sednaste revolutionen, general Percz2el och exdiktatorn Kossuth, hvilka sedan den tiden synas lefvat i sortfarande fiendskap, närmast med anledning af de förnärmelser, generalen led af Kossuth under fälttåget 1849. Perczel hade i Mars nämnde år som honvedtöreningens president kommit i tvist med föreningens radikala utskott, som var sammansatt af Kossuths ifriga anhängare. Generalen höll af denna anledning i honvedernas generalförsamling ett tal till sitt försvar, väckte det största uppseende i hela hand på grund af de skarpa uttryck, 2 han der riktade mot Kossuth, hvilken sistnämnde ännu ständigt är den lägre befolkningens afgud. Perczel sade, att Kossuth som minister och statsman visat sig svag och vacklande, samt att det var hans skuld, att upproret 1849 fick ett så olyckligt slut, emedan diktatorn hvarje ögonblick af rent personliga skäl gaf order till förändringar i armäens öfverbefäl, hvilka åstadkommo en fullständig villervalla i operationerna. Han Perezel) kämpade ännu som simpel honved vid Temeswar, då Kossuth redan fegt hade lemnat landet. I Widdin hade han som flykting sammanträffat med Kossuth, som bedt honom om förlåtelse för de tillfogade förnärmelserna; i Schumla hade Perczel blifvit utnämnd till chef för emigrationen, men Kossuth hade trängt sig fram och gjelf gjort sig till guvernör, en värdighet, hvilken han bibehållit under de 18 år, han som flykting lefvat i utlandet. Kossuth hade mottagit många millioner, men utan att uträtta det ringaste dermed. Från Turkiet gick han till Italien, hvarifrån han flydde till Amerika, der han lät bygga skepp, gjuta kanoner, köpa vapen, kort sagdt: betedde sig så, som om kan oförtöfvadt skulle återeröfra Ungern. Slutresultatet var emellertid, att Kossuth under det antagna namnet Schmide hel. plötsligt försvann från Amerika och på nytt uppträdde i England, der han i 10 år hållit sig stilla utan att uträtta något till gagn för Ungern. Engelsmännen hade han sökt vilseleda genom de förunderligaste påståenden, bland annat sägande, att han år 1849 kunde hafva tillintetgjort hela den österrikiska monarkien, men att han af högsinthet frälsat densamma. År 1866, under kriget mellan Österrike och Preussen-Italien, då emigrationen väntade en allmän omhvälfning i hela Europa, hade Kossuth åter erhållit 5 millioner frs, men hade förslösat denna summa till ingen nytta. ,En sådan person vore icke berättigad att angripa och håna Ungerns förste patriot Frans Deak! Med dessa ord slutade general Perczel sitt tal, hvilket väckte en obeskriflig sensation bland ihörarne och flera gånger afbröts genom rop och protester. Vid omröstningen segrade emellertid Perczel med 560 röster mot 40, och dagen derefter var han föremål för de mest smickrande ovationer i Pesth. Uppmuntrad af detta företog Perczel en resa genom vestra och sydvestra Ungern i den bestämdt uttalade afigten att öppna befolkningens ögon för ossuths uselhet och göra slut på det adikala partiets agitationer i Kossuths vamn. Det faller af sig sjelft, att hela andet nu sysselsätter sig med förhållanlena mellan Perczel och Kossuth, hvilken istnämnde uppehåller sig som privatman Turin. Att han icke förut återvändt ill Ungern har väl sin orsak deri, att imnestidekretet under vissa förutsättninsar icke kan användas på honom. Från mestien äro nemligen de ungrare utelutna, som ännu fortsätta höglörrädiska gitationer mot kejserliga huset. Huruida Kossuth tillhör denna kategori eller 3 är i alla fall tvifvelaktigt. Emellertid ar ungerska regeringen väl knappast agt hinder i vägen för hans återkomst ch har — såvidt man vet — icke heller jort invändningar emot hans sednaste — — — — fa S— — O — —-— OO fj TA mA OO