Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 april 1868, sida 3

samma id som Wilde, ehuru på annat sätt. Deras apparat består af en elektromagnet med dess ankare, hvilken försättes i en stark rotation. De induktionsströmmar, som härvid uppkomma i den ledningstråd, med hvilken ankaret är omgifvet, insläppas i de ledningar, som äro lindade omkring elektromagneten. Häraf ökas magnetismen, hvilket åter i sin ordning förstärker induktionsströmmarne o. s. v. Det egendomliga vid denna anordning är således att induktionsströmmen användes för att framkalla magnetism i samma elektromagnet. hvaraf densamma förorsakas. Jag har blott kunnat antyda beskaffenheten af de ifrågavarande apparaterna; utan figurer låta de sig icke fullständigi beskrifvas. Det är på deras utomordentliga förmåga att kunna förvandla mekanisk kraft eller mekaniskt arbete i elektricitet, som jag velat fäs a uppmärksamheten. Den angifna metoden att åstadkomma denna förvandling skall utan allt tvifvel i framtiden blifva af den största vigt, ej blott för vetenskapen utan äfven för industrien. Våra många vattenfall innehålla en nästan outtömlig källa för mekanisk kraft. Då de omnämnda apparaterna framdeles hunnit blifva fullkomnade, skall man kunna förvandla en del af denna naturkraft i elektriska strömmar. Med dessa strömmar kan man frambringa ljus och värme, verkställa kemiska sönderdelningar och sätta maskiner i verksamhet, och detta icke endast på det ställe, hvarest naturkraften finnes, utan på långt derifrån belägna orter. Den hufvudsakliga betydelsen af den ifrågavarande upptäckten ligger till en del deri, att naturkraften med tillhjelp af den strömmande elektriciteten kan förflyttas till den ort, der man behöfver densamma. Icke kan man numera kalla det påståendet för en lös fantasi, att Göteborg t. ex. i en framtid kommer att upplysas af Trollhättan och Newyork af Niagara. För att fullt kunna tillgodogöra den ifrågavarande upptäckten skåll man säkerligen ännu hafva många svårigheter att öfvervinna. Men vägen; som leder till det eftersträfvade målet, synes vara funnen, och med de medel, öfver hvilka vår tids naturvetenskap förfogar, bör man kunna hoppas, att de praktiska svårigheterna kunna besegras. Europa har, i jemförelse med Asien och Amerika under samma breddgrader, ett mildt klimat. Bland många samverkande orsaker härtill har man serskildt framhållit den omständigheten, att söder om Europa ligger det stora fastlandet Afrika, och att en betydlig del af detta land består af en sandöken. Då solens strålar stå lodrätt öfver detta sandfält, upphettas luften i betydlig grad och vida högre än om den torra sandytan vore betäckt med vatten; den heta lutten uppstiger bastigt i höjden, utbreder sig derefter under de underliggande luftmassorna och nedkommer slutligen åter till jordytan. Man har temligen allmänt antagit, att de sydliga vindar, som italienarne kalla sirocco och schweitzarne föhn, leda sitt ursprung från den afrikanska öknen. Då den varma föhnvinden träfkar de schweitziska alperna, smälta glaciermassorna, i och deras nedre gräns flyttas högre upp mot alpernas toppar. Men Europas klimat har ej alltid varit sådant som det nu är. Geologien lärer oss, att det gafs en tid, då en stor del at Europas nuvarande fastland var betäckt af glacierer. Det är tydligt, att luftens temperatur på denna tid måste hafva varit betydligt lägre än nu. Samma vetenskap har äfven visat, att den afrikanska öknen en gång utgjort bottnen i ett vidsträckt haf. Såsom en hufvudsaklig eller åtminstone i hög grad bidragande orsak till den låga temperaturen i Europa under glacialtiden har man antagit, att sam-8 tidigt dermed Afrikas sandöken var haf, och att l derföre de sydliga vindar, som nu uppvärma vårl verldsdel, då förtiden icke funnos till. eller endast ! förmådde åstadkomma en obetydlig verkan. Mot denna åsigt, rörande siroccons och föhnvindens rätta hemland, uppträdde för flera år sedan Dove sl! 1 1 i 1 1 f I 1 5 ( i Berlin, anförande tänkvärda skäl for det påståendet, att dessa båda vindar i allmänhet icke komma från Afrika, utan härstamma från den heta zonen i Atlantiska oceanen. En fullständigare bevisning för riktigheten af denna sats har Dove först nu kunnut iemna, sedan resultaten af de meteorologiska observationer, som år 1864 i si större utsträckning började anställas i Schweiz, kommit till hans förfogande. Till töljd af jordens rotation omkring dess axel måste den luft-f massa, som uppstiger från Europas upphettade c sandöken, icke erhålla en nordlig utan nordostlig s riktning. Den kommer derföre hufvudsakligast attj: träffa Mindre Asien, Arabien och Persien med flera länder. De häftiga sydliga och sydvestliga stormar, som understundom hemsöka nyssnämnda länder, bära, genom sin torrhet och de sandmassor de medföra, vittne om sitt afrikanska ursprung. I Maj månad 1857 inträffade i Bagdad en sydvest storm, som genom ofantliga massor af damm och fin sand så fördunklade solen, att det blef mörkt såsom om natten. Att man här icke hade att göra med ett vanligt skydrag, utan med en . sydvest storm af stor utsträckning, bevisas deraf, att liknande iakttagelser gjordes på långt derifrån belägna trakter. I sydöstra Ryssland inträffa understundom sydveststormar, som förtorka allt hvad som kommer i deras väg. Sädesfält, som ingifva odlaren de bästa förhoppningar, kunna på en enda dag försvinna och torka bort. Den obetydliga nederbörden i trakten omkring Kaspiska hafvet tyder äfven derpå, att torra vindar äro rådande i dessa nejder. Det är således dessa länder, som ! företrädesvis hemsökas af de afri indarne. Siroccon och föhnvinden deremot varma, men äfven i allmänhet fuktiga. A i många orter visa sig fattiga på vattenånga är, : som de schweiziska observationerna ådagalägga, ett lokalt fenom En fuktig vind blir torr, såi snart den hunnit afbörda sig sin vattenhalt, och dertill lemnar det bergiga Schweiz de yppersta ! tillfällen. En varm och fuktig luftmassa, som uppstiger mot en bergkams ena sida, utvidgas vids uppstigandet, afkyles och aflemnar sitt vattenförråd. Vid nedstigandet på bergets andra sida sa ; mantryckes luftmassan och uppvärmes dervid nästan till samma grad som förut; men den är nuls torrare. De schweiziska observationerna berättiga ; icke till det antagandet, att Afrika är föhnvindens t vagga; detta må endast undantagsvis vara f Ilandet. Denna vinds utbredning och betydliga vattenhalt häntyda på, att Atlantiska oceanen är dess rätta hem. Ehuru således Afrikas inflytande på Europas klimat icke torde vara obetydligt, kan man dock, såsom Dove visat, icke anse det vara af den stora betydelse, som man hitintills antagit. Inom Sverge hafva i fysik följande vetenskapliga arbeten blifvit utförda, och deras resultater upptagna till tryckning i k. akademieus skrifter: Beskrifning på en apparat för registrering af observationer på luftens temperatur, fuktighetsgrad och pression; af akademidocenten doktor Theorell. Förslag till ett instrument att bestämma lägsta barometerståndet och tiden derför; af densamme. Om den galvaniska strömmens förmåga att förindra fasta kroppars volym, oberoende af det utvecklade värmet; Undersökning om den galvaniska ljusbågen; Om den minsta elektromotoriska kraft, med hvilken en Voltas ljusbåge kan frambringas; samt Om den nya elektromotoriska kraften i den galvaniska ljusbågen. nallegangsoch Polissaker. O 2Z2———