Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 april 1868, sida 3

ret, men minnes ej antalet; blott att det var e större parti, öfver ett hundra, att virket var tage si beslag, märkt med Baggböle märke och att stoc karne, vid uppråknandet, åsattes ett kritstreck lillandan, till rättelse vid uppräknandet. ÅAklag. Voro alla stockarne då redan märkt med Baggböle märke? Michaelsson. Ja. Dom. Har Hultin vid något tillfälle uppmana dig eller någon annan till skogsåverkan? Michaelsson. Nej. Åklag. Hvarför förde ni timret till Svarttjer narne? erison. Vi måste lägga af det på någo ställe. Abraham Johansson, som skulle höras om tim ret på Svarttjernarne, hade väl sett timret ligg der, men visste intet om intumningarne och had ej hört Hultin uppmana någon till skogsåverkan Carl Jonsson hade medföljt vid intumningarn på Svarttjernarne, såg det vara tagit i beslag, mer minnes ej antalet. Den ene mätte och räknade, et annan skref upp. Timret åsattes ett kritstreck lilländan och var förut försedt med Baggbölemär ket. Någon uppmaning till skogsäverkan had han ej afhört. Dom. Märktes någon stock vid samma till fälle med Baggbölemärket, tre hugg? Jonsson — mycket lågmäld och rädd — Jo, ja; märkte 3 stockar. Dom. Det kommer ej i fråga hvad du sjel gigsde. Var det någon, som uppmanade dig der till? Jonsson. Nej. Abraham Hedman skulle närvarit vid Grund forsen vesterom Forsheden, der 325 timmer blifvi tagna i beslag af fjerdingsman Bygdin, men på står sig ej sett intumningen. Johan Jonsson nekar att hafva närvarit norr om Björksele och vid Sandholmen, men varit mec vid Grundforssen. Ej sett någon intumning verk ställas. Åklag. Skref Hultin och en annan verkställde mätningen ? Jonsson. Jag såg ej att någon räknade elle mätte timret. Angifvaren. Han har för mig erkänt det har mätte och Hultin skref. Jonsson. Edholm ,lög. August Anderssen hade varit med Hultin till Grudforssen, hvarest timret uppräknades och mättes af Andersson sjelf samt annoterades af Hultin. Timret hade både Baggböleoch beslagsmärke förut, men erhöll vid uppräknandet ett kritstreck i lilländan. Inspektor Svedmark. Hvad är således ändamålet med detta rödkritstreck, som vid uppmätningen påsättes stockarne? Aug. Andersson. Det tjenar endast till minne eller rättelse vid sjelfva uppräkningen, att ej någon stock skall blifva omfaren eller tagen två gånger. Åklag. Jag tilltalar Hultin för det han vid detta rättegångstillfälle varit drucken och uppfört sig oskickligt inför rätta. Hultin. Det skall åklagaren bevisa. Jag är ej full, det är mitt sätt. Dom. Nämnden må derom yttra sig. Jag anser honom drucken, synnerligast för en stund sedan. Hvad säger inspektor Svedmark, som bäst känner bonom ; är karlen drucken? Svedmark. Äfven jag anser honom drucken, ehuru det är något ovanligt att se Hultin i detta tillstånd. Han har förut alltid gjort sig känd för nykterhet och pålitlighet. På ordförandens fråga till nämnden om Hultin var drucken reste sig någre ledamöter, men deras svar voro sväfvande. AÅblag. Som måttet af straffbestämmelsen i detta mål kommer att lämpas efter mängden af det virke, som blifvit olagligen intummadt och det ej ännu kunnat styrkas att allt det uppgifna blifvit intummadt, så anhåller jag om anstånd med målet till nästa ting, för flere vittnens inkallande. Extra tingsrätten afträdde derefter i ett sidorum, för att slippa afvisa den stora mängden af åhörare, som uppfyllde hela tingssalen, och etter en kort stunds ötverläggning afkunnades det beslut att målet uppskjutes till nästa lagtima ting i Lycksele, då svaranden hade att sig inställa vid äfventyr för uteblifvandet af 25 riksdalers vite. Skogvaktaren Hultin fälldes att böta 10 rdr rmt. Äfven detta mål synes, af hvad som redan förekommit, ej lofva så mycket, som man deraf väntat, och synnerligen misstänkt visar det sig att man ej kunnat till tinget inkalla utgifvarne till de bevis, som åtföljde skogsinspektörens rapport.