Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 mars 1868, sida 2

er af spanmål, mjöl och potatis blifvit fullkomligt upphäfda från den 28 dennes till den 30 nästk. Sept. Äfven utländska sartyg äro delaktiga af denna fördel, hvar produkterna än komma ifrån. Senatorn grefve de la Rihoisidre, kammarherre och ordonnansofficer hos kejsaren har nyligen aflidit. Han var mycket rik och ansedd, och hans namn skall fortlefva i Paris genom det praktfulla hospitalet de la Riboisiere, hvilket hans förut aflidna gemål, född grefvinna Roy, låtit uppbygga. Lagstiftande kårerna ha ställt 2 milloner francs till regeringens förfogande, för att lindra hungersnöden i Algier. Då denna fråga afgjordes i senaten, uppträdde marskalk Mac Mahon, generalguvernör i Algier, för att försvara den militärstyrelse, under hvilken denna fransyska koloni står. Marskalken yttrade, att regeringen alldeles icke bar någon skuld i den olycka, som utbrutit öfver Algier. Att olyckan blifvit större än man förutsett, kommer — efter marskalkens förmenande — deraf, att i Januari och Februari månader, tillfölje af den starka kölden, en mängd boskap omkommit. Men denna hungersnöd råder icke blott i Algier, utan äfven i Tunis och Marokko, och der i långt högre grad. Marskalken sökte bevisa, att de arabiska stammarne repa sig långt hastigare än europöerna, samt tog militärförvaltningen i allmänhet och de arabiska byråerna isynnerhet i försvar. Han framhöll äfven, att, de offer, I som Frankrike gjort för kolonien, uppvägas at den betydande handel, som Frankrike drifver med densamma. Äfven har Afrika varit en god skola för armåen; soldaterna hafva der lärt sig uthållighet och förmåga att fördraga de strängaste strapatser samt att draga nytta af allt, som erbjuder sig. Visserligen har Atrika kostat Frankrike många af sina söner, men om Afrika icke varit, så skulle man icke hafva kunnat vant armeen vid de strapatser, som borttaga mera folk, än krut och bly, och krigen på Krim och i Italien — isynnerhet vid belägringen af Sebastopol — skulle hafva kostat många! flera menniskolif. Det är faktiskt, att ryssarne icke kunde fatta det fransmännen stodo såväl ut med vinterfälttåget på Krim. Föröfrigt målade marskalken framtiden för Algier i de mest lysande färger. ENGLAND. Economist yttrar sin missbelåtenhet med krigsbudgeten och särskildt med kostnaderna för den abyssinska expeditionen. Vi äro icke invecklade i något stort krig — säger det engelska handelsståndets 017 gan — och likväl rustar England, som om ett stort krig vore nära förestående, och har i år till utgifter för sitt försvarsvåsende 30 å 35 mill. pd st. Detta är omkring 10 millioner pd st. mera än hela den preussiska krigsbudgeten, ehuru Preussen gäller för en af de första militärstaterna. Vår ordinarie krigsbudget för i år (utan afseende på den abyssinska expeditionen) är 26,662,000 pd st., d. v. s. ett dubbelt så stort belopp som den franska armebudgeten, en summa, som svarar mot räntan af 700 mill. pd. st., eller 5 pd för hvarje familj i England. Med denna; summa kunde man göra hela Storbritannien till frihamn och till verldshandelns upplagsplats. Hvad den abyssinska expeditionen angår, så uppgå endast transportkostnaderna till 320,000 pd st. i månaden. I lyckligaste fall skall fälttåget vara slut i November, till hvilken tid transporten ; skall hafva kostat 3,800,000 pd st. Det värsta är att vår dyrcbara flotta, på hvil-! ken vi använde 11 millioner pd st. årligen, icke kunnat ombesörja den lätta transporten af 10,000 man öfver ett kort och ganska lugnt farvatten, utan att man måst hyra privata ångare, och detta så dyrt, att utgifterna äro större än den summa, som erfordras till samtliga engelskamerikanska ångfartygsliniers årliga drilt, a ehuru dessa befordra 100,000 menniskor till den nya verlden. England kan skatta sig lyckligt, om kriget i Abyssinien kan föras till ända för 10 mill. pd. st. AMERIKA. Förenta Staternas minister-resident i Buenos Ayres, general Alexander Asboth, en född ungrare, som år 1850 kom öfver trån Europa med Kossuth, har aflidit. Vid utbrottet af det inbördes kriget hade Asboth ånyo tagit till svärdet, anslutit sig ill Fremonts kår och gjort fälttåget i Missouri som chef för generalstaben. Då Fremont förlorade sitt befäl, blef Asboth livisionsgeneral och erhöll en anställning under general Curtis. Sedan han en länzre tid tjenat med utmärkelse, kom han ill Shermans arme och utnämndes derfter till ambassadör i Buenos Ayres. AFRIKA. Angående den ofta omtalade sammancomsten mellan general Napier och furst Kassai af Tigre skrifves: Sammankomsten egde rum den 25 Februari id den lilla floden Diab. Det var middag, då cassai med ett följe af ungefär 4,000 man syntes å stranden af nämnde flod. Sir Napier, åtföljd t sin stab, red en elefant, men afsteg från sin löga plats, då han upphann slodstranden, på det cke åsynen af elefanten skulle anställa oreda i Lassais kavalleri. På andra sidan floden öppnae sig de abyssinska krigarnes leder, och midt enom dem kom Kassai ridande på ett hvitt muljur. En röd solskärm skyddade hans hufvud, ch han var omgilven af sina förtrognaste rådgifare och lifvakten. Han mottogs af sir Napier ned en hjertlig handtryckning, de engelska trup—n—— YA 4 mA — — —— — — F— O Å O c ue