Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 mars 1868, sida 2

2 7 i ... vigt vid de omständigheter, som med 3z:dje punkten sammanhänga, skulle kunnat utöfva en menlig inverkan i afseende på grundlagens helgd och konstitutionel ansvarighet i vårt land. Staden och Länet. Landshöfdingen hr grefve Ehrensvärd anlände till staden med gårdagens Stockholmssnälltåg. — Konsulatsärende. Kongl. Maj:t har erkänt handl. hr A. Meyer i egenskap af brasiliansk vice konsul i Göteborg. — Skarpskyttemusikkärens soire i Lördags utföll, som vanligt, till åhörarnes fulla belåtenhet. Bland nyinöfvade nummer ädrogo sig en ,,Concertvals af Satter och ,,Apollopolka af Strauss serskild uppmärksamhet. Med lifliga bifallsyttringar emottogos ett af hr Urimali föredraget violinsolo och 4 af en amatör utförda sånger. — Nya Teatern. Danskonsten räknar sina anor ända ifrån början afmenniskans historia, ty hon utgör en icke väsentlig tolk af våra själsrörelser. I grunden alltid densamma, har hon endast vexlat former i öfverensstämmelse med sina idkares olika grad af civilisation. Vilden under de blomhöljda, regnbågsskiftande lianhvalfven, i Brasiliens nästan okända urskogar, tråder sin dans, ehuru himmelsvidt olika mot en Taglionis eller Ceritos formfulländade plastiska rörelser — och likväl äro dessa rörelser endast olika variationer af samma motiv. Såsom ganska intressanta företeelser af folklynnet framstå de genuina nationaldanserna. Man tänke sig blott neapolitanarens tarantella, Jspaniorens bolero, norrmännens Hallingdans samt vår Jössehäringsdans och Dalpolska. Genom dansens förmäga att tolka olika själsrörelser föll man snart på den tanken att så att säga dramatisera henne, att genom henne mimiskt framställa en saga, en legend, och derigenom uppstod baletten, som snart blef ett oundgängligt behof för hvarje större teater. Den i går afton på vår scen uppförda baletten ,,Gisela är en af dessa koreografiska produkter, som blifvit uppförd på de flesta af Europas större teatrar och öfverallt rönt bifall genom den dramatiska handling, som genomgår det hela, den täcka musiken samt de praktfulla scenerierna, hvarom vår teaters inskränkta resurser endast kunde girva en svag föreställning, ehuru detta till en del ersattes genom de smakfulla och anslående dansnummer, som fröken Kathi Lanner komponerat och inlagt i denna balett. Fröken Lanner utförde Giselas parti med öfverlägsen talang; hennes mimik vari hög grad uttrycksfull, i slutet af första akten verkligen gripande — och hon utvecklade i sin dans en styrka och smidighet, som framkallade nästan oafbrutet bifall. — Herr de Francesco, såsom hertigen, rönte äfven otvetydiga bevis på publikens sympatier, och erkännas måste att denne talangfulle dansör besitter en ovanlig mjukhet och styrka, parad med ett behag, som ovilkorligen måste anslå. Bland de olika dansnumren nämna vi företrädesvis ,pas de deux, dansadt af fröken Lanner och hr de Francesco, ,,Pas seul, utfördt af fröken Fanny, ,La conjuration, dansad af fröken Linda, samt den täcka, luftiga Elfdansen. Baletten .Gisela rönte således afgjord framgång. Signor Vimercati föredrog mellan akterna och efter balettens slut tvenne musiknummer: Fantasi öfver motiver ur Traviata, och cavatinan Casta diva ur Norma, hvilka äfven rönte det lifligaste erkännande af den talrika publiken. I morgon afton gifver det italienska operasällskapet under signor Lorinis direktion sin första abonnementsrepresentation, hvarvid operan , Trubaduren af Verdi uppföres. Bland de mera framstående af detta sällskap kunna nämnas: signor Pantelconi, som eger en utmärkt baryton och utför grefve Lunas parti, signora Calisto, — Leonora och signore Bentani — Manrico. I operan äro inlagda följande dansnummer: ,Pas Bohemien, utföres af frök