Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 mars 1868, sida 2

den första folkrörelsen under det andra kejsardömet framkallades genom en rekryteringslag och den ringa ifvern hos den franska ungdomen att ställa sig under fanorna. En broschyr af nationalekonomen Horn, med titeln: ,,Le bilan de lempire, har nyligen utkommit. Den behandlar uteslutande den finansiella frågan och framställer på det tydligaste orsakerna till de sig oupphörligt ökande skatter, som hota att totalt förstöra Frankrikes välstånd. Broschyren slutar så: ,, Antingen reform eller bankrutt; något tredje är icke möjligt! ENGLAND. Vi hafva redan meddelat, att John Bright i underhuset hållit ett briljant tal i irländska frågan. En korrespondens från London? meddelar hans plan för förändring af agrarförhållandena på Irland. Planen är följande: Under några få år skola säkerligen yppa sig tusentals tillfällen, då en egendomsegare vill försälja och en arrendator köpa fast egendom. Om staten i de fall, då sådane frivilliga öfverenskommelser kunde träffas, för inköp af fast egendom lemnade arrendatorn lån mot 31 procents ränta och 112 procents amortering, så skulle genom denna amortering en sådan egendom inom 35 år vara den förre arrendatorns, utam att han under dessa år betalat mera än hvad arrendet på sin tid utgjorde. Det kan väl vara fråga om, huruvida de irländska agrarförhållandena härigenom skulle i någon väsentlig mån förbättras, och i hvarje fall tro vi icke, att planen vunnit den allmänna anklang, som är af nöden, för att den skulle kunna blifva utförd. Men mången tanke, som den store folktalaren förut utkastat och under många år förfäktat, har i sinom tid blifvit verklighet. Den konservativa ,, Imperial review säger sig hafva skäl att tro, att vid det besök, som prinsen af Wales ofördröjligen ämnar göra på Irland, skall utfärdas en allmän amnesti för politiska förseelser. Vid kolgrufvorna i södra Lancashire är en storartad arbetsinställning i gång. I distriktet Wigan hafva redan 10,000 arbetare deltagit i striken, och på andra ställen 6,000. Årbetsinställningarne bero på, att arbetsgifvarne ville nedsätta arbetslönerna med 15 procent.